LF: Piteå är bästa kommunen att bo i när klimatet förändras – Nässjö i botten

Piteå kommun i Norrbotten är Sveriges bästa kommun att bo i utifrån ett klimatförändringsperspektiv. Det visar en sammanställning från LF Fastighetsförmedling, som i ett årligt index rankar landets samtliga 290 kommuner. På sista plats hamnar Nässjö i Jönköpings län.

I det årliga indexet Sveriges klimatbästa kommun att bo i har LF Fastighetsförmedling vägt samman statistik kring naturskador på hus till följd av extremväder, hur långt kommunerna har kommit i arbetet med klimatanpassning och samhällsplanering samt i vilken utsträckning invånarna använder gröna skatteavdrag för att minska sin bostads klimatpåverkan.

– I fastighetsmäklarbranschen möter vi dagligen människor som vill köpa eller sälja en bostad. Även om vi får fler frågor om risken för naturskador underskattar fortfarande många klimathotet. Sverige kommer bli ännu varmare, torrare och blötare. Det förändrar hur vi kan bo och bygga, men ställer också krav på såväl samhällets beredskap som den enskilda villaägaren, säger Marcus Svanberg.

Nässjö kommun i Jönköpings län rankas sist i Sveriges klimatbästa kommun att bo i. Sveriges tre största städer sjunker kraftigt jämfört med förra året. Stockholm finns i år på plats 188, ner från plats 72 förra året. Göteborg backar från plats 28 till 150 och Malmö från 67 till 170. Gävle, som drabbades av stora skador på bostäder till följd av skyfallet 2021, hamnar tack vare ett ambitiöst arbete med klimatpassning ändå på övre halvan, på plats 117.

– Det här är inte längre en framtidsfråga och klimatförändringarnas effekter behöver komma högre upp på den bostadspolitiska agendan. Regeringens strategi för klimatanpassning lägger stort ansvar på kommunerna som nu måste höja ambitionsnivån kraftigt, säger Marcus Svanberg.

Även förra året toppades rankningen av Piteå, men många kommuner har gjort stora resor uppåt respektive nedåt i rankningen. Årets raketkommuner är Östra Göinge i Skåne, Hedemora i Dalarna och Svalöv i Skåne, som alla klättrat över 200 platser. Störst har fallet varit för Vaxholms kommun, i Stockholms län, som fallit över 200 platser.

Här är det bäst att bo utifrån ett klimatförändringsperspektiv:

Kommun	Län
1. Piteå	Norrbotten
2. Boden	Norrbotten
3. Skellefteå	Västerbotten
4. Luleå	Norrbotten
5. Östersund	Jämtland

Källa: LF

 

Här är det minst fördelaktigt att bo utifrån ett klimatförändringsperspektiv:

Kommun	Län
Nässjö	Jönköpings län
Sotenäs	Västra Götaland
Lekeberg	Örebro län
Övertorneå	Norrbotten
Laxå	Örebro län

Källa: LF

LF Fastighetsförmedlings politiska förslag för att klimatanpassa samhället:

1. Utöka de gröna skatteavdragen till att omfatta klimatanpassning.
Det gröna skatteavdraget fokuserar på klimatomställning – installation av solceller, batterier och laddstolpar – men borde även inkludera klimatanpassning. Villaägare bör kunna göra avdrag för investeringar i exempelvis dränering, solavskärmning och backventiler i avloppssystem. Det skulle både minska risken för naturskador och bidra till ökad trygghet för villaägare.

2. Inför ett statligt klimatanpassningsavtal.
På samma sätt som det tidigare fanns stadsmiljöavtal, ett statligt stöd som främjade hållbara stadsmiljöer, bör staten inrätta särskilda klimatanpassningsavtal. Det skulle möjliggöra för staten att medfinansiera lokala klimatskydd, som uppgraderade vattenledningsnät, skyddsvallar, dammar och grönytor som kan hantera stora vattenmängder i utbyte mot att kommunen genomför konkreta motprestationer. Det kan exempelvis handla om att bygga solskydd på förskolor eller utbilda hemtjänsten i att hantera värmeböljor.

MSB har i dag ett anslag på 500 miljoner kronor till kommunerna för att hantera vissa typer av naturrisker, men ansökningstrycket är stort och behoven bredare. Anslaget bör omfatta ett klimatanpassningsavtal, höjas till minst en miljard kronor och inkludera fler typer av klimatrisker än i dag.

3. Utveckla informationen till villaägare.
Många husägare vet varken vilka klimatskaderisker deras bostad är mest sårbar för eller vilka åtgärder som krävs för att motverka dem. Det behövs samordnade satsningar på rådgivning, kampanjer och digitala verktyg som hjälper svenskarna att klimatsäkra sina hem. Kommuner och myndigheter bör ta ett större ansvar för att nå ut med konkret och relevant information, inte minst vid bostadsköp, samt samarbeta tätare med exempelvis försäkringsbolag och fastighetsmäklare.