Lisa Magnusson: "Vaga bygglov öppnar för dyra färgtvister"

På ledarplats i Dagens Nyheter varnar Lisa Magnusson för hur kommuner kan driva långdragna processer mot husägare som målar "fel” nyans.
Hon pekar ut vaga skrivningar i bygglov och ett växande godtycke som kan göra till synes små fasadval både juridiskt och ekonomiskt riskabla.

I en ledartext på DN:s ledarsida tar Lisa Magnusson avstamp i ett fall i Järfälla, där husägaren Gagik Markosyan målade om ett 60-talshus i en gräddvit ton – liknande grannarnas – men ändå hamnade i konflikt med kommunen eftersom bygglovet angav att det var “önskvärt” att behålla färgen. Magnusson kopplar det till liknande tvister i Falkenberg, där en radhusfasad i aubergine bedömdes “sticka i ögonen” och där även ljust grå gavlar blivit föremål för strid.

Hon menar att det som framstår som ordningsfrågor i praktiken kan bli ett spel med otydliga regler.
”Problemet är att byggloven ofta varit vaga. För vad betyder det, rent konkret, att det är ’önskvärt’ att en husfärg ’inte sticker ut’? Och det är bara vissa som blir föremål för en rättsprocess.”

I texten varnar Magnusson också för att godtycket kan öka när bygglov inte längre krävs för ommålning, samtidigt som kravet på harmonisering kvarstår. Konsekvensen, skriver hon, blir att gränsdragningen hamnar hos tjänstemän – och att enskilda kan dras in i utdragna rättsprocesser.

Ett återkommande tema är den personliga belastningen när kommunen driver ärenden mot privatpersoner.
”Varje dag som jag kom hem och tittade på huset blev jag stressad. Jag har sovit dåligt. Och inte bara jag, hela familjen har påverkats av det här”, säger Gagik Markosyan i DN:s intervju, som Magnusson refererar till.

Markosyan har nu vunnit, men Magnusson understryker att en fastslagen praxis kan bli snävt avgränsad – och att kostnaderna och pressen i processen ändå landar hos den enskilde.

Läs hela ledaren här.