”Massplanering av bostäder är sällan lyckat”
Sett och hört

Att byta infrastruktur mot bostäder fungerar inte i praktiken konstaterar WSP:s Linda Lövgren i en krönika på Fastighetstidningen.
Lövgren menar att det finns en felkonstruktion i hela Sverigeförhandlingen, där staten har förhandlat fram att 400 000 bostäder ska byggas i utbyte mot stora infrastruktursatsningar: Det är inte kommuner som bygger bostäder – det är fastighetsaktörer. Och det måste finnas människor som vill bo i bostäderna.
Lövgren skriver:
”Konsekvenserna av de olika statliga infrastruktur-mot-bostad-förhandlingarna är en överplanering av bostäder på sina håll. Det har lett till att i vissa kommuner har så många bostäder förhandlats fram att det inte finns marknadsunderlag att bygga bostäder på någon annan plats i hela kommunen.
På andra håll har kommunens planavdelning knutits upp till att planera i endast en del av kommunen och det finns ingen tid hos kommunen att planera någon annanstans. Likaså leder de frampressade planerna till att volym prioriteras, något som medför att flerbostadshus prioriteras framför småhus. Slutligen är det inte alltid självklart att ny infrastruktur leder till högre efterfrågan på bostäder. En ny tågstation kan ju leda till att resenärer reser både till och från en plats!”
”Så vad vore en bättre lösning? Ja, kanske något så självklart som att planera bostäder utifrån hur, var och på vilket sätt olika människor vill bo. Och olika människor vill bo på olika platser och på olika vis. Vi lärde oss under miljonprogrammets tid att massplanering av bostäder inte blev så lyckat. Det är inte så lyckat nu heller.”