Stefan Ränk: När krisen kommer blir bostadspolitiken en valfråga?
LEDARE | Olika kriser kan leda till att oväntade frågor tar plats i valrörelsen.
Här är några potentiella krishärdar som kan lyfta bostadsfrågorna högt upp på den politiska agendan.
Valrörelsen har redan mjukstartat och som vanligt är inte bostadspolitiken med. Inte så konstigt med tanke på vad som händer runt oss. Men bostadspolitiken är teknisk, långsiktig och ofta för komplex för de snabba politiska poängerna som krävs i en valrörelse. Men vissa kriser har en förmåga att dra upp oväntade valfrågor med full kraft. I nästa valrörelse kan just dessa kriser göra bostadspolitiken till en het potatis. Låt oss titta närmare på tre bubblare som kan ge bostadspolitiken just den kraften.
1. Vakanserna ökar än mer
Jag har tidigare berört frågan om vakanser och vikten av att ställa rätt produkt, på rätt plats, till rätt pris. Det senaste investeringsstödet satte flera grundläggande mekanismer ur spel, precis som tidigare stöd har gjort genom historien.
När kommunpolitiker har problem brukar det bubbla i riksdagen
I kombination med tillämpningen av vår rådande hyreslagstiftning saknas verktygen för att möta betalningsviljan på den lokala marknaden på såväl kort som lång sikt. Resultatet är växande vakanser och hög omsättning av hyresgäster. Många av de drabbade investerarna är kommunägda bolag vilket skapar huvudvärk för många kommunpolitiker. När kommunpolitiker har problem brukar det bubbla i riksdagen. På en fungerande marknad hade alla accepterat att den som fattar felaktiga beslut får ta smällen. Så ser det inte ut när det allmänna satt spelregler som skapat skevheterna. Men två frågor uppkommer: Vem tar smällen: staten, kommunerna eller marknaden? Och hur ska spelreglerna ändras så att liknande skevheter kan undvikas framöver?
2. Kommunernas förlust av en dold finansiell motor
Kommuner som planerar sin ekonomi utifrån antagandet att de ska kunna sälja mark för förutbestämda prisnivåer till exploatörer är på väg in i en systemkris om de inte tänker om. När konjunkturen vikt har köparna försvunnit. Marken går inte att sälja till förutbestämda priser när konjunkturen satt press på hushållen och byggbranschen. Det är trots allt slutkundens betalningsvilja som sätter priset, ingen annan. Frågan är om dessa kommuner klarar av inkomstbortfallet när de måste sänka priset på marken för att få något byggt till sina nya skattebetalare? Kan kommunerna möta sina åtaganden för finansieringen av stora infrastruktursatsningar i spårtrafik och vägar? Om inte, vem kommer ta smällen?
3. Sviktande befolkningstillväxt med bostadströsklar
1966 tipsade Tage Erlander det unga paret att ställa sig i bostadskön. Sedan dess har det blivit allt svårare att få tag på en hyresrätt, särskilt på orter där många vill bo. Ett senare inträde på bostadsmarknaden är en viktig orsak till att unga bildar familj allt senare i livet och då med färre barn på totalen.
Vilken generation accepterar att ta den smällen?
Systemfel brukar kosta, så även nu. Familjebildningströskeln kräver att bostadsmarknaden fungerar som det var tänkt, där hyresrätten får vara den lättillgängliga bostadsformen som komplement till den ägda privatbostaden. Hur långt kan vi skjuta inträdet på bostadsmarknaden innan en minskande befolkning blir en oöverstiglig kostnad för hela samhället? Vilken generation accepterar att ta den smällen?
Bostadspolitiken kan verka tråkig – tills den inte är det längre
Även om man inte ska slösa bort en bra kris tror jag att samhällen mår bättre av ordnade reformer. Men frågan är om den politiska viljan till breda reformer finns utöver utredningar och smala lagändringar. Bostadspolitiken kan verka tråkig – tills den inte är det längre. När kriserna radar upp sig och drabbar väljarnas och kommunpolitikernas vardag. Frågan är bara: Vilket parti är först med att ta ledartröjan när stormen väl kommer?
Stefan Ränk
Koncernchef för Einar Mattsson, en av Bostadspolitik.se:s ägare