Ulf Perbo: När Tyresö blir Dyresö och 3 blev 23
KRÖNIKA | Ulf Perbo skriver om hur produktivitetsproblem i offentlig sektor skadar bostadsmarknaden och svensk ekonomi.
Av Sveriges fem miljoner anställda jobbar ungefär 30 procent i offentlig sektor, de flesta (cirka 900 000 personer) i kommunerna. Den statliga Produktivitetskommissionen (SOU 2024:29) skriver att produktivitetsutvecklingen är helt avgörande för vårt välstånd och ligger bakom tillväxten i BNP. De pekar på att det är svårt att mäta produktiviteten i offentlig sektor men varnar för den så kallade Baumals sjuka. Om produktivitetsutvecklingen är sämre i offentlig verksamhet men lönerna stiger lika mycket måste skatter och avgifter höjas, oönskade neddragningar göras och reformutrymmet krymper. I näringslivet ligger effektiviseringstakten på cirka 1,5 procent och kanske har staten i viss mån motsvarande takt (mer om det nedan). Men kommunerna?
När V/A-taxan enligt förvaltningens förslag skulle höjas tio gånger KPI efter att i 30 år höjts årligen i snitt med cirka fem gånger KPI begärde ingen ordet (utom jag).
Kommunerna har en central roll i bostadsförsörjningen och byggprocessen. Bostadssektorn möter där ständigt realt stigande taxor och avgifter för olika monopoltjänster (se till exempel Nils Holgersson-rapporterna och material från Trä- och Möbelföretagen) och allt längre ledtider i plan- och byggprocessen (se ledtidsindex från Bygg i Tid). En tredjedel av boendekostnaderna utgörs av de taxor som ingår i Nils Holgersson-rapporterna och därtill kommer fördyringarna i nyproduktionen genom höga byggherrekostnader och långa ledtider som slår igenom i högre räntekostnader och amorteringar.
Efter att i många år befunnit mig på den teoretiska nivån (som statssekreterare och chefekonom på Byggföretagen, bland annat) praktiserar jag nu som kommunpolitiker och ledamot i styrelse i en statlig myndighet med stor avgiftsfinansiering. Det jag ser är häpnadsväckande. I Tyresö kommun bestämmer vi i förväg att ingen effektivisering av verksamheten ska ske utan indexuppräknar alla kostnader till 100 procent inför kommande år. Samma verksamhet ska alltså bedrivas med samma resurser. De mycket kraftiga avgiftshöjningarna behandlas i praktiken som informationspunkter. När V/A-taxan enligt förvaltningens förslag skulle höjas tio gånger KPI efter att i 30 år höjts årligen i snitt med cirka fem gånger KPI begärde ingen ordet (utom jag).
När frågan kom upp om att prova detta i Tyresö kommun hävdade majoriteten märkligt nog att effektiviseringar tvingar fram neddragningar och därför inte är lämpliga. Forskningen säger tvärtom
I staten har man sedan 1993 försökt motverka detta sätt att bygga in fallande produktivitet och skenande kostnader genom ett årligt avdrag på myndigheternas anslag motsvarande näringslivets produktivitet. När frågan kom upp om att prova detta i Tyresö kommun hävdade majoriteten märkligt nog att effektiviseringar tvingar fram neddragningar och därför inte är lämpliga. Forskningen säger tvärtom. Om man effektiviserar befintlig verksamhet undviker man neddragningar och skapar reformutrymme. Effektiviseringar är ju att bedriva oförändrad verksamhet med mindre resursförbrukning.
Riksrevisionen har (RiR 2022:2) granskat det statliga systemet och funnit att det fungerar väl. Dock ifrågasätter de varför inte avgiftsfinansierade verksamheter omfattas av systemet eftersom de på grund av sin monopolställning – som de kommunala taxorna – annars torde stiga kraftigt. Men sedan kommer något som eventuellt underminerar det statliga systemet. Förutom justeringarna av anslagen till befintlig verksamhet kan anslagen öka eller minska beroende på om uppdrag tillkommer eller avvecklas. Riksrevisionen påpekar då: ”Två tredjedelar av myndigheterna fick politiskt beslutade tillskott som översteg avdragen för produktivitet under perioden.”
Vi hade kollegieblock och fickräknare
När jag nu åter arbetar i Regeringskansliet bläddrade jag nostalgiskt i personalkatalogen för att se hur enheten där jag nyanställdes i slutet på 80-talet nu ser ut. Den så kallade Skatteekonomiska gruppen (en del av Finanspolitiska enheten som också hanterade finansmarknadsfrågor) bestod då av tre personer. Jag, Anders Kristoffersson och så småningom Göran Schubert. Vi hade kollegieblock och fickräknare. Jag skötte moms, punktskatter och energiskatter. Nu består skatteekonomiska enheten av 23 personer med datorer och internet.
Har offentlig sektor fallande produktivitet? Ja, troligen och alldeles säkert vad gäller kommunerna. I staten har det förmodligen dribblats rejält med ”politiskt beslutade tillskott” vilket upphävt den produktivitet som annars skapas av det system som infördes 1993. Det är ett särskilt problem för bostadsförsörjningen eftersom det via framför allt kommunerna driver kostnader och försvårar nyproduktion av bostäder. Detta är ett långsiktigt hot mot svensk ekonomi. Produktivitetskommissionen har aviserat att de ska ta upp frågan i sitt slutbetänkande. Det är välkommet.
Ulf Perbo
Kommunpolitiker, tidigare statssekreterare, ämnessakkunnig i Egnahemskommissionen



