Tanja Rasmusson: När världen skakar måste Sverige bygga styrka på hemmaplan
KRÖNIKA | I en orolig tid prövas inte bara vår säkerhet utan också vår ekonomiska uthållighet och vår förmåga att bygga vidare. Ska Sverige stå starkt krävs reformer som stärker företagandet, jobben och samhällsbygget, menar Tanja Rasmusson.
Det är i ekonomin som allt börjar – eller slutar. Oavsett om man vill bygga en idrottshall i sin kommun, vinna ett riksdagsval eller skapa motståndskraft mot en yttre aggressor så är förutsättningen en robust samhällsekonomi.
Just nu är världen i ett, om möjligt, ännu värre kaos än då jag skrev min förra krönika. Ett stängt Hormuzsund och en militär konflikt utan exitstrategi påverkar energipriser, konsumentbeteende och investeringsvilja. Det är som att alla de kriser vi gått igenom de senaste åren nu samlats i en perfekt storm. Och det är just som konjunkturen, framtidstron och förutsättningarna för företagande började se lite ljusare ut.
Det är inte underligt att det talas om vikten av resiliens. Frågan är vad man lägger i ordet?
Det är inte underligt att det talas om vikten av resiliens. Frågan är vad man lägger i ordet? De flesta är nog helt överens om att man åsyftar motståndskraft. Men hur man använder ordet skiljer sig åt inom olika områden, och begreppet saknar en konsekvent definition, konstaterar Noa Melin och Oscar Larsson, i en studie vid Försvarshögskolan.
Resiliens kan avse både anpassning och motstånd. Den här dubbelheten gör det svårt att använda ordet på ett enhetligt sätt i policy och styrdokument. Det fungerar ofta som ett slags modeord utan att det är tydligt vad det faktiskt innebär i praktiken. Det gör att det blir svårt att konkretisera resiliens i skarpa förslag, som kan leda och styra verksamhet, både i den privata och den offentliga sfären.
Samma sak är det med favoritordet tillväxt. Många pratar om det – men vad menar man? Och, framför allt, vilken typ av politik menar man leder till tillväxt?
Ett land där ekonomin fungerar är ett land som har förmåga till både anpassning och motståndskraft. Men det är inte bara ekonomin som behöver fungera
Ett land där ekonomin fungerar är ett land som har förmåga till både anpassning och motståndskraft. Men det är inte bara ekonomin som behöver fungera. Det måste också finnas ett socialt skyddsnät och en hög tilltro till att staten kan hantera sina kärnuppgifter. Ett rikt land är inte nödvändigtvis bättre på att hantera kriser än ett fattigt. Men välstånd gör det naturligen enklare att agera under kristider, och möjligheterna att studsa tillbaka och investera i återhämtning är större. Det finns naturligtvis olika sätt att definiera välstånd, beroende på politisk ideologi. Men den gemensamma nämnaren är handlingsutrymme; både på ett individuellt och på ett samhälleligt plan. Och då fordras en robust ekonomi.
Vi står inför ett riksdagsval i höst och en avtalsrörelse kommande vår. Resiliens och tillväxt kommer sannolikt att vara begrepp som används flitigt på olika sätt, av olika läger i debatten.
Ett tryggt och motståndskraftigt samhälle är ett samhälle där människor har arbete, kan försörja sig själva och litar på att stat och institutioner fungerar, även i orostider. Sverige har redan idag stabila institutioner, som åtnjuter ett högt förtroende bland befolkningen. Tilltron till den egna ekonomin är sämre. Svensk ekonomi kommer inte att börja återhämta sig på allvar förrän den privata konsumtionen – nästan hälften av BNP – tar fart. Människor behöver kunna – och kunna lita på – att de kan försörja sig själva.
Sverige behöver fler företag, som kan anställa och producera. Det utgör basen för en stark ekonomi och för framtidstro
Sverige behöver fler företag, som kan anställa och producera. Det utgör basen för en stark ekonomi och för framtidstro. Att i detta läge föreslå reformer som till exempel minskar antalet arbetade timmar eller försvårar nyanställning är kontraproduktivt, om man säger sig mena allvar med tillväxten. Även förslag som avskaffande av karensavdraget skulle skada produktiviteten; inte minst i små, högspecialiserade företag. Att lagstiftningsvägen sänka antalet arbetade timmar, medan kostnaderna ökar på grund av asymmetriska chocker, skulle vara skadligt för företagsklimatet i stort. Sverige kan bättre än så.
Läget är inte helt dystert, trots de svarta rubrikerna. Den globala ekonomin är i ett bättre läge idag än under exempelvis pandemin. Sveriges möjligheter att hålla sig flytande är goda. Inte minst bygg- och anläggningssektorn skönjer ett ljus i konjunkturen: Vi ser en återhämtning i alla sektorer av byggindustrin. Närmare 10 000 nya jobb väntas växa fram under kommande år, tack vare förväntade totalt 704 miljarder kronor i bygginvesteringar.
Byggsektorn bidrar till svensk tillväxt och motståndskraft. Men det förutsätter långsiktiga spelregler, och ett ökat fokus på näringslivsvänliga reformer. Som av en händelse (!) har vi tagit fram en ny reformagenda; en agenda för ett offensivt samhällsbygge. Den lanseras vid ett seminarium i Näringslivets hus den 16 april. Med denna som grund kan beslutsfattare och bransch, både nationellt och lokalt, bygga Sverige starkt i orostider.
Tanja Rasmusson,
Vice vd samt Chef Näringsliv och påverkan, Byggföretagen