Ny inriktning för det nationella arkitekturmålet

Regeringen lämnade på tisdagen över en skrivelse till riksdagen som slår fast en ny inriktning för arbetet mot det nationella målet för arkitektur, form och design. Den nya inriktningen innebär bland annat att fler aktörer inom civilsamhälle och näringsliv behöver involveras i samverkan och att värden ska tas till vara och utvecklas.

– Människor behöver vackra, trygga och levande livsmiljöer med en tydlig identitet. Jag är därför glad att kunna presentera en ny inriktning för arbetet mot det nationella målet för arkitektur, form och design. Politiken för gestaltad livsmiljö har nu några år på nacken och behöver få starkare genomslagskraft. Det här kan inte enkom vara en fråga för offentliga aktörer och experter, säger kulturminister Parisa Liljestrand.

–  Det är bra att vi från statligt håll tydligare pekar på arkitekturens och estetikens värde. Viktiga samhällsinstitutioner ska inte vara inklämda i baracker, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson.

Den nya inriktningen innebär att regeringen vill:

• Främja fler röster och ett delat ansvar samt i högre grad lyfta det befintligas värden och behoven av estetiskt tilltalande livsmiljöer.
• Stärka fokus på den kreativa kärnan och de samhällsvärden som starka och innovativa branscher inom området kan skapa.
• Skapa nya former för de statliga insatserna, med en mer systematisk uppföljning av måluppfyllelsen

I skrivelsen redogörs även för regeringens bedömning att det genom inordnandet av Statens centrum för arkitektur och designs och Statens konstråds uppgifter i Moderna museet har skapats en stark och tydlig aktör inom konst, arkitektur, form och design i Sverige.

Sveriges Arkitekters förbundsordförande Tobias Olsson har skrivit en "snabbanalys" på sin Linkedin-sida. I stort ser har positivt på skrivelsen och lyfter som särskilt positivt att ett konkret uppdrag finns med – att regeringen i slutet på varje mandatperiod ska utvärdera politikens genomslagskraft och komma med förslag för nästkommande mandatperiod. "Det är viktigt och riktigt bra."

Däremot saknar han "nya uppdrag och nya insatser framåt".

Han menar också att skrivningarna "skulle behöva få genomslag i bygg- och bostadspolitiken som fortfarande präglas av att hållbarhet och kvalitet underställs kortsiktiga ekonomiska överväganden i strid mot målet. Regeringen har ju tidigare fattat en rad beslut som enligt oss motverkar detta, med ambitionssänkningar i regelverket, att ArkDes och Statens Konstråd kläms in i Moderna och att Boverkets förstärkta uppdrag kring gestaltad livsmiljö drogs in osv. Det här känns som en ny riktning och vi vill se ord bli handling. Inte minst vad gäller den offentliga upphandlingen."

Läs regeringens skrivelse Attraktiva platser – bredare genomslag för politiken för arkitektur, form och design här.

Fakta: Politik för gestaltad livsmiljö
Våren 2018 beslutade den dåvarande regeringen om en proposition, en samlad politik, för det som kallas gestaltad livsmiljö. Förenklat handlar det om en helhetssyn på utformningen av våra livsmiljöer; platserna där vi bor, arbetar och lever våra liv. Att arkitektur, form, design, konst och kulturmiljö ska stärka varandra för att hantera de samhällsutmaningar vi står inför. Riksdagen slog i linje med detta fast ett nationellt mål för arkitektur, form och design.