Oklart vilka ändringar EU kan genomföra i bostadspolitiken
Sett och hört

EU:s bostadskommissionär Dan Jørgensen talade på bostadskonferensen i Köpenhamn om att en miljon människor är hemlösa och var fjärde person i åldern 15–29 år är trångbodda. Men det är svårt att förutse vad en kommande EU-bostadspolitik kan betyda för Sverige, skriver Fastighetstidningen.
När EU nu lyfter bostadspolitiken är utgångspunkterna mycket olika i unionens medlemsländer. I vissa länder, som Bulgarien, hyr nästan ingen sin bostad, medan Sverige och Tyskland har stora hyresmarknader med reglering. I många länder finns dessutom parallella system med både socialt subventionerade bostäder och marknadshyror.
– Det är en problematik som EU-kommissionen är väl medveten om och som också gör det svårt att hitta lösningar som är generella. Vår bild är att flera av förslagen i praktiken tar avstamp i utmaningar i framför allt Sydeuropa och som är svårare att applicera i en svensk kontext, säger Martin Lindvall, samhällspolitisk chef på Fastighetsägarna, till Fastighetstidningen.
Samtidigt vill EU-kommissionen förändra statsstödsreglerna, något som kan få direkt betydelse för den svenska allbolagen. Hittills har reglerna garanterat konkurrensneutralitet mellan allmännyttan och privata bolag.
– Vi har inte sett något utkast ännu, men har varit tydliga med att förändringar inte får kullkasta vad som uppnåtts med allbolagen. Fortsatt konkurrensneutralitet är oerhört viktig för att säkra nödvändiga investeringar framöver, säger Martin Lindvall.
För Sverige kan en ökad flexibilitet ge nya möjligheter att rikta statliga stöd till byggande och renoveringar. Men det är fortfarande oklart om EU:s verktyg – som begränsningar av Airbnb eller nya investeringsmedel för sociala bostäder – går att omsätta på samma sätt här som i Sydeuropa.
– Nu har Ursula von der Leyen forcerat arbetet och detaljer i olika förslag avslöjas inom kort. Vi hoppas naturligtvis att svenska regeringar, oavsett konstellation, hanterar den ökade flexibilitet som erbjuds på ett klokt sätt. Men vi ser naturligtvis risker och gör vårt bästa för att felsteg ska undvikas, säger Martin Lindvall.
