Omsvängning efter del 2 i studien: "Betong är mest hållbart"

Sveafastigheter gör en flerårig studie som tar avstamp i två kommande hus som ska byggas i Vallentuna – identiska hus, fast det ena med betong- och det andra med trästomme.
Efter del 2 i rapportserien – där påverkan på biologisk mångfald har lagts till – är betong det mest hållbara ur ett helhetsperspektiv. Detta tvärtemot resultatet i den första delredovisningen.

Redan 2021 beslutade Sveafastigheter att man skulle göra den här studien – Trä vs betong – på de två flerbostadshusen. Studien görs i fem delar, som alla mäter olika hållbarhetsparametrar.

– Vi vill ju minska vår påverkan och beslutade oss för att göra den här studien för att vi vill kunna ta faktabaserade beslut. Traditionellt har branschen fokuserat på koldioxidutsläpp men den här studien tar ett bredare grepp, berättar Josefine Wikström, chef för nyproduktion på Sveafastigheter.

Trästomme hade lägst påverkan i del 1

Den första delstudien gjordes av Plant. Den presenterades i slutet av augusti i år och i den hade man adderat biodiversitet till en traditionell livscykelanalys och resultatet då blev att huset med trästomme hade lägst påverkan.

Trähusets totala klimatpåverkan uppgick till 212 kilo CO2e/BTA, medan motsvarande siffra för betonghuset var 346 kilo. Skillnaden berodde på högre utsläpp i produktskedet eftersom det krävs mycket energi och resurser krävs för att tillverka och transportera betongprodukter. Produktskedet stod för största delen av påverkan för båda byggnaderna, men särskilt för betonghuset där det representerade 286 av de 346 kilona CO2e/BTA jämfört med 181 kilo för trähuset.

I del 2, som nu har presenterats och som IVL Svenska Miljöinstitutet har genomfört, har ytterligare miljöpåverkande faktorer, framför allt biologisk mångfald, vägts in.

Och nu blir resultatet ett annat.

– Ja, det visade sig att trä har en högre total total påverkan när biologisk mångfald vägs in. Det överraskade mig och skillnaden mellan de olika materialen är rätt stor, säger Josefine Wikström.

– Den stora skillnaden ligger i markanvändningen vid produktionen av virke.

I studien har IVL bland annat mätt hur stor markyta som tas i anspråk för att framställa trä respektive betong (ballast, kalksten, stål och gips). Sedan har man använt en formel som översätter detta till påverkan på biologisk mångfald.

– Resultatet från delstudien är ett viktigt inspel till bygg- och fastighetsbranschen. Även om det finns osäkerheter i kvantifieringen av biologisk mångfald inom livscykelanalys samt att vissa aspekter inte fångas är det ändå intressant att betong får ett bättre resultat när fler påverkanskategorier räknas in. Det visar att ett helhetsperspektiv är viktigt, säger Emke Vrasdonk, forskare inom livscykelanalys och biologisk mångfald, IVL Svenska Miljöinstitutet.

Nu ”leder” alltså betong efter två delar – men det är några delar kvar och Josefine Wikström vill inte spekulera om hur det ser ut när studien är helt klar.
– Jag avstår nog från att gissa ett resultat och jag är övertygad om att båda materialen har en viktig roll att spela i framtidens byggande, säger Josefine Wikström.

Del 3 i studien kommer att omfatta byggarbetsplatsen och mäta hur själva arbetet skiljer sig mellan trä- och betongstommar.
– Den fjärde knyter an till de två första men tar mer hänsyn till den faktiska materialåtgången och den sista studien ska göras efter att hyresgästerna har flyttat in.

Och själva husen – som omfattar 1 050 kvadratmeter ljus BTA och är delar av projektet Skogselvan i Vallentuna – ska förhoppningsvis kunna byggas under 2026.
– Ja, vi hoppas på det, säger Josefine Wikström.

Under seminariet där rapporten presenterades på fredagen blev den valda metoden ifrågasatt  Anna Denell, hållbarhetschef hos Vasakronan, menade att det är märkligt att rapporten inte tillräckligt mycket värderar de irreparabla skador som uppstår av cement- och betongtillverkning.

– Se till exempel på sandtag och kalkstensbrott som är stora sår i naturen för all framtid. Trä är en förnybar råvara och skogen kan återbildas. Därför blir det i mitt tycke märkligt att enbart fokusera på påverkad areal utan att fundera på om den påverkan är för evigt eller tillfällig, medan det växer upp nya träd, sa Denell, enligt Fastighetstidningen.

– Med rätt hyggesmetoder är jag säker på att förlust av biologisk mångfald dessutom kan hållas nere. Skogen försvinner ju inte permanent när träd avverkas. Det handlar mer om vilken skog det är man avverkar i och säkerställa att det inte är en extrem värdefull skog.

Läs del 2 i av studien här.

FAKTA – Så integreras biologisk mångfald i livscykelanalysen i studie 2
Tre ansatser kombineras:

1. 1. Kvantifiering av potentiell påverkan på biologisk mångfald via LCAmetoden ReCiPe 2016.
2. Separat redovisning av byggprodukters påverkan på markanvändning och markomvandling samt
3. En kvalitativ jämförelse mellan hyggesfritt skogsbruk och trakthyggesbruk, med fokus på hur de båda metoderna påverkar biologisk mångfald och klimat.