John Sandblad: Öppet brev till infrastruktur- och bostadsministern
DEBATT | John Sandblad skriver till bostadsministern med ett förslag till en snabb eliminering av ett onödigt hinder för småhusbyggande genom en mindre ändring av plan- och byggnadsförordningen.
Ett småhusbyggande inom äldre områden hindras av att regeringen ännu inte aktivt börjat bereda Boverkets förslag till nya nödvändiga definitioner. Slutrapporten lämnades redan i mars 2023 och någon aktiv beredning har ännu inte påbörjats. Avsaknaden av en aktiv beredning gör att det sannolikt kommer ta flera år från det att regeringen fick slutrapporten tills den av Boverket föreslagna uppdateringen av definitioner kan börja gälla och föreskrifter utformats. Detta är inte rimligt!
Nuvarande definitioner med ursprung från 1987 försvårar bland annat ny- och ombyggnader av småhus för barnfamiljer och energisparinsatser genom vindsisoleringar. De innebär också för äldre planer en retroaktivitet som utgör ett onödigt hinder för småhusbyggande. Inaktuella definitioner är ett tydligt exempel på det ”gränssättande för byggandet av småhus i Sverige”, som regeringen nämner i sitt uppdrag till egnahemskommissionären.
Regeringen bör därför inte vara fortsatt passiv i denna fråga utan snabbt undanröja detta hinder för ett sunt samhällsbyggande.
För att lösa den uppkomna situationen genom den försenade beredningen föreslås i detta brev en förenklad lösning genom att regeringen beslutar om en mindre ändring av plan- och byggnadsförordningen i avvaktan på en större reform.
Sakfrågan
Boverket har genomfört tre utredningar och beaktat alla tänkbara aspekter. Frågan är inte kontroversiell utan det handlar om att ett effektivt stadsbyggande kräver uppdaterade definitioner särskilt vid en nybyggnad eller ombyggnad inom äldre planområden. Boverkets noggranna och omfattande juridiska analyser kanske kan verka avskräckande för läsaren. Men frågan är egentligen ganska enkel i vart fall när det gäller definitionen av vad som är en vind och inte en våning för ett småhus.
Ett småhus yttre form och gestaltning bestäms normalt av planbestämmelser. I många planer medger planbestämmelserna att en husägare eller byggherre för ett enplanshus kan inreda en vind med bra rum för barnfamiljer utan att huset vid bygglovsprövningen blir bedömt som ett tvåvåningshus. Denna möjlighet försvann dock 1987 i samband med införandet av den äldre plan- och byggnadslagen (ÄPBF) då staten föreskrev en definition av begreppet våning.
Definitionen gäller fortfarande genom bestämmelsen i kap 1 § 4 Plan- och byggnadsförordningen (se utdraget längst ner). Det som begränsar möjligheterna är siffran ”0,7” i bestämmelsen som anger vindshöjden/byggnadshöjden. ”0,7-metersregeln infördes 1987 och Boverket har trots idogt sökande inte hittat bakgrunden till varför måttet blivit just 0,7 meter” (Citat från Boverkets rapport 2014:4, sid 60 nederst).
Det lär finnas en motivering till införandet av ”0,7-metersregeln" för 40 år sedan. Regeln ansågs behövas för att förhindra att en inredd vind skulle upplevas som en fullvärdig våning. Denna gestaltningsfråga bör dock inte regleras genom en gammal statlig inaktuell bestämmelse utan ligga i byggnadsnämndens ansvar att bevaka.
Regeln – ett hinder för energieffektiva hus
Regeln (”0,7”) har inte uppdaterats med hänsyn till dagens krav och önskemål om bland annat en god vindsisolering som medför tjockare isolering med betydligt tjockare tak än för snart 40 år sedan när regeln infördes. Regeln är således ett hinder för regeringens mål om energieffektivisering.
Retroaktiv tillämpning
Regeln ”0,7” tillämpas för äldre planer trots att planförfattaren och kommuner i planer före den äldre plan- och bygglagen (1987) inte kunde ana att staten retroaktivt i strid med det kommunala planmonopolet skulle komma att införa en vindsdefinition som hindrar inredda vindar som är funktionella. (Jfr Boverkets rapport 2023:15 sid 15 nederst.) När regeln infördes motiverades en retroaktiv tillämpning med att det behövdes en gemensam regel för alla planer oavsett ålder för att underlätta en tolkning. Detta är inte försvarbart i dag när det gäller att göra allt för att få igång byggandet av småhus. Retroaktiviteten bör därför snabbt elimineras om regeringens ambition om ett ökat småhusbyggande ska vara trovärdig.
Vid yngre planer har en vidsynt planförfattare kunnat motverka de negativa konsekvenserna av ”0,7-metersregeln" genom en lämplig utformning av planbestämmelserna. Om planbestämmelserna för enplanshus som ska tillåtas få en bra inredd vind kompletteras med en ”tvåa” blir ”0,7-metersregeln” inget hinder. Vinden blir då rättsligt en andra våning.
Ett exempel från verkligheten
Detta brev med tillhörande förslag har initierats av ett konkret hinder för genomförandet av ett storkvarter i Vellinge kommun. Avsikten från ansvariga politiker när byggnadsplanen togs fram var att skapa åtkomst till ett egnahem inom ett äldre villa- och fritidsbebyggelseområde. Området skulle inte bara bli förtätat med dyra villor på större tomter. Med denna utgångspunkt skapades planbestämmelser som möjliggjorde inredd vind enligt då gällande regler.
Efter en komplicerad process finns nu helt färdiga ritningar för 16 småhus för storkvarteret. Den äldre planens bestämmelser som reglerar husens yttre form och gestaltning har följts. Husens projektering har granskats och godkänts av bygglov.
Det enda kvarvarande hindret är den ovan nämnda retroaktivt införda vindsdefinitionen med "0,7-metersregeln". Det krävs 1,1 meter för att kunna skapa hus med goda funktioner och bra vindsisolering samt en byggekonomi som passar barnfamiljer. Den yttre gestaltningen ändras inte om 0,7 meter ändras till 1,1 meter utan bestäms som tidigare av planbestämmelserna. Förändringen sker invändigt genom att vindsbjälklaget och den möjliga höjden på bottenvåningen sänks till förmån för motsvarande större vind.
Förslag
De ovan nämnda hindren för ett byggande i äldre områden borde kunna lösas relativt enkelt genom att regeringen beslutar om en mindre ändring av PBF (plan- och byggnadsförordningen) i avvaktan på en mera genomgripande förändring i linje med Boverkets slutrapport. Detta skulle kunna ske genom en ändring av PBF kap 1 § 4.
En möjlighet är att byggnadshöjden 0,7 meter i andra stycket i paragrafen uppdateras och ändras. Om höjdmåttet ändras till 1,5 meter blir det samma höjdmått som gäller för källare. Boverket har i sina rapporter lyft fram denna möjlighet (Jfr Boverkets rapport 2016:30, sid 82 sista avsnittet).
En annan möjlighet är ett tillägg om att paragrafen inte gäller planer antagna före 1987. Detta skulle undanröja problemet med retroaktiveten.
John Sandblad
Senior konsult, projektansvarig för storkvarteret Tornfalksvägen – Drottning Adeles väg i Vellinge
Tidigare adj professor i fastighetsvetenskap och fastighetsdirektör i Helsingborg
Kap 1 § 4 PBF:
4 § Med våning avses i denna förordning ett utrymme i en byggnad där utrymmet avgränsas åt sidorna av byggnadens ytterväggar, uppåt av ett tak eller bjälklag och nedåt av ett golv.
En vind ska anses vara en våning endast om
1. ett bostadsrum eller en arbetslokal kan inredas i utrymmet, och
2. byggnadshöjden är mer än 0,7 meter högre än nivån för vindsbjälklagets översida.
En källare ska anses vara en våning endast om golvets översida i våningen närmast ovanför källaren ligger mer än 1,5 meter över markens medelnivå invid byggnaden.