Jenny Söderberg: Politisk oenighet riskerar stabiliteten i bostadsrätten
DEBATT | Trots att bostadsrättsägarna tydligt pekar ut lägre boendekostnader och ökad trygghet som sina viktigaste frågor inför valet är Sveriges riksdagspartier oense om både prioriteringar och lösningar. Det visar en ny enkätundersökning där samtliga riksdagspartier fått svara på frågor om landets bostadsrätter. Skillnaderna riskerar att förlänga osäkerheten för hundratusentals hushåll och göra avgiftshöjningar till föreningarnas enda verktyg, skriver Jenny Söderberg, ekonom på SBC.
Bostadsrättsmarknaden går in i en ny fas. Efter flera år av kraftigt stigande räntor och avgifter syns tecken på stabilisering, men för många hushåll är osäkerheten fortsatt stor. Sveriges Bostadsrättsrapport 2026 visar att var tredje bostadsrättsägare oroar sig för sin förenings ekonomi, samtidigt som 85 procent fått höjda avgifter det senaste året, i snitt med cirka sju procent.
Genom över hundra års arbete med ekonomisk förvaltning för bostadsrättsföreningar har vi sett hur förutsättningarna förändrats. I dag är behovet av långsiktiga politiska beslut större än på länge. Det handlar inte längre bara om enskilda föreningar, utan om hushållens löpande ekonomi och förutsägbarheten i en av Sveriges viktigaste boendeformer. Därför har vi frågat riksdagspartierna om deras bostadspolitiska prioriteringar. Resultatet visar att partierna delar problembilden men inte lösningarna. Bostadsrättsägarna pekar ut lägre boendekostnader som den viktigaste frågan. Trots det är det endast fem riksdagspartier som prioriterar området.
Utan tydliga besked om skatter, regler och incitament riskerar avgiftshöjningar att bli styrelsernas enda verktyg
Flera lyfter i stället trygghet eller strukturella reformer. Därmed saknas en tydlig politisk riktning i den fråga som påverkar hushållens ekonomi mest här och nu. Konsekvenserna är konkreta. Många föreningar står inför svåra beslut om avgifter, lån och underhåll. Utan tydliga besked om skatter, regler och incitament riskerar avgiftshöjningar att bli styrelsernas enda verktyg.
Samma oenighet finns i trygghetsfrågan. Var fjärde bostadsrättsägare anser att politiken har misslyckats med att öka tryggheten i bostadsområdet. Partierna är överens om att problemet är stort, men oense om lösningarna. Vissa vill se skärpta regler, ökade möjligheter att agera mot otrygghet i föreningar och större fokus på rättsväsendet. Andra betonar långsiktiga insatser, samhällsplanering och sociala åtgärder. För bostadsrättsföreningar skapar det osäkerhet kring vilka verktyg som kommer att finnas framöver och hur snabbt förändringar kan ske.
Även i energifrågan är skillnaderna tydliga. Energieffektivisering är avgörande för att hålla nere kostnader över tid, inte minst genom investeringar i uppvärmning, ventilation och el. Samtidigt är det bara tre partier som prioriterar frågan, trots dess direkta påverkan på både avgiftsnivåer och fastighetsvärden. För bostadsrättsföreningar får detta konkreta följder.
Det är dags för politiken att gå från problembeskrivning till besked
Investeringar i energieffektivisering, renoveringar och trygghetsskapande åtgärder riskerar att skjutas upp när spelreglerna är otydliga, vilket kan leda till högre kostnader längre fram. Många föreningar befinner sig nu i ett läge där fokus skiftar från akuta åtgärder till långsiktig planering. Det handlar om att prioritera underhåll, energieffektivisering och trygghetsskapande investeringar. I det läget krävs stabila politiska förutsättningar. Inför valet 2026 räcker det inte att partierna är överens om problemen. Bostadsrätten är en av Sveriges största sparformer och just nu betalar hushållen priset för politisk obeslutsamhet. Det är dags för politiken att gå från problembeskrivning till besked.
Jenny Söderberg
Ekonom på SBC