Övervägande positiva remissvar kring förslaget om ny ränteskillnadsersättning
Nyligen avslutades remisstiden för utredningen ”En rättvis ränteskillnadsersättning som minskar hindren mot längre räntebindningstider”. Här hittar du remissvaren – som till största delen är positiva och tillstyrker förslaget även om en del vill göra mer.
Utredningen föreslår en ny schablonregel för beräkning av ränteskillnadsersättning. Istället för att ränteskillnadsersättning ska beräknas utifrån skillnaden mellan den bundna bolåneräntan och räntan på bostadsobligationer, föreslås att ränteskillnadsersättning ska baseras på skillnaden mellan den genomsnittliga marknadsräntan för swap-avtal vid tiden för räntebindningens början och vid tidpunkten för förtidsbetalningen. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.
De allra flesta remissvaren är positiva i grunden men det finns tveksamheter kring om förslaget uppnår syftet att få fler att binda sina räntor för att skapa mer stabilitet. Mäklarsamfundets vd Oskar Öholm:
– I sin nuvarande utformning kan ränteskillnadsersättning lätt överkompensera långivaren. Många av våra medlemmar berättar också att den för många hushåll är ett hinder för flytt. Det är bra att frågan har utretts och att reformer är på väg, men förslaget behöver utvecklas om det ens ska komma i närheten av att uppfylla sitt syfte.
Mäklarsamfundet menar att det krävs kompletteringar:
- Ingen RSE bör utgå vid försäljning, dödsfall eller skilsmässa. Så är fallet i bland annat Tyskland och Frankrike.
- Det bör också vara möjligt att engångsamortera en bestämd takandel av lånet utan att RSE utgår. I USA får låntagaren amortera 20% vid bundna lån utan att RSE utgår.
- Långivarens ansvar för att tydligt och enkelt förklara de potentiella ekonomiska konsekvenserna bör utökas.
- Det bör finnas ett tak för beloppet på RSE, som bolånetagaren får tydlig information om i samband med att lånet och dess bindningstider läggs upp.
- För att öka rättvisheten i förslaget behöver symmetrin vad gäller ersättningen i den föreslagna beräkningsregeln utvecklas. Även låntagarna bör kunna kompenseras om ett bundet lån löses när det är fördelaktigt för långivaren.
Svenska Bankföreningen skriver i sitt remissvar att swapräntan inte är lämplig att använda. Istället vill man använda räntan på säkerställda obligationer på samma sätt.
”Ett alternativ som skulle kunna övervägas är att utgå från faktiska bolåneräntor. Det skulle dock kräva mer utredning för att se om det skulle vara praktiskt genomförbart”, skriver Bankföreningen och fortsätter:
”Jämfört med swapräntan har räntan på säkerställda obligationer fördelen att den bättre följer den faktiska ränteutvecklingen, vilket gör ränteskillnadsersättningen mer rättvisande”.
