Robin Rushdi Al-Salehi: Ränteavdraget och bostadsbidraget visar hur politiken spelar ut en del av befolkningen

DEBATT | En god politik får inte definieras av hur mycket av våra gemensamma skattemedel de mest förmögna ska få, utan hur väl vi tar hand om de minst förmögna i samhället, menar Robin Rushdi Al-Sálehi.

Boendekostnaderna är ett av de största kostnadsposterna för hushållen i Sverige och det som blivit särskilt tydligt under den senaste tidens inflation och lågkonjunktur är ännu högre hyror och högre räntekostnader. Kostnader som staten stävjar på olika sätt beroende på vilka kostnader du har som hushåll eller individ.

Under 2023 gick 43 procent av ränteavdraget till den fjärdedel av befolkningen som tjänar mest i samhället

Tittar vi på ränteavdraget, bidraget låntagare får för sina räntekostnader, uppgår det idag till 30 procent av räntekostnader upp till 100 000 kronor och vidare 21 procent för räntekostnader över 100 000 kronor – utan någon övre gräns. Ett avdrag vars mekanism gör att de som idag tjänar mest, även är de som tar de största lånen och kan se de största värdestegringarna på sina bostäder. Under 2023 gick 43 procent av ränteavdraget till den fjärdedel av befolkningen som tjänar mest i samhället, det vill säga personer med en månadsinkomst på minst 52 000 kronor.

Pengar som är en skattereduktion och kommer in som återbäring här under våren till cirka 4 miljoner individer

Vad händer då när räntan sticker iväg på grund av inflationen? Jo, mellan 2023 och 2024 gick ränteavdraget från 51 miljarder kronor till 61 miljarder kronor. Pengar som är en skattereduktion och kommer in som återbäring här under våren till cirka 4 miljoner individer. Ett avdrag som dynamiskt följer inflationen och som staten måste betala ut på grund av hur det procentuella upplägget ser ut idag.

Samtidigt är historien en helt annan för de som idag hyr sin bostad – där bland annat min mamma ingår och där jag och mina syskon finns som buffert när hennes ekonomi inte skulle gå ihop (vill du se vad årsinkomster är i olika stadsdelar i Stockholm – se denna graf från DN). Under 2024 låg bostadsbidraget på ynka 4,1 miljarder kronor och som fördelas på 150 000 hushåll eller 3,1 procent av alla hushåll i Sverige, jämfört med de 4 miljoner individer som får ränteavdrag. En kostnad för staten som inte ens motsvarar ränteavdragets kostnadsökning från 2023 till 2024 på 10 miljarder kronor.

Bostadsbidraget har nämligen ingen dynamisk mekanism som följer prisutvecklingen i samhället, likt ränteavdraget, utan måste aktivt höjas av politiker. Detta sker nu 1 mars för första gången sedan 1997 med 800 kronor för hushåll med ett barn och 1 000 kronor för hushåll med två barn eller fler.

Effekterna av denna snedfördelning ser vi tydligt. Rekordmånga barnfamiljer har vräkts och trenden pekar uppåt

Effekterna av denna snedfördelning ser vi tydligt. Rekordmånga barnfamiljer har vräkts och trenden pekar uppåt. Närmare bestämt 60 procent fler har vräkts i Sverige mellan 2020 till 2025. Sedan 2008 har Sverige dessutom haft en nollvision mot att barn vräks och trots det har sedan dess 10 000 barn ryckts med i vräkningarna som skett. Där obetalda hyror varit den främsta orsaken. Att plånboken helt enkelt inte räcker till.

Kontentan: De som äger får mer, de som hyr får mindre och det som är desto mer skrämmande är de politiker, opinionsbildare och ledare inom fastighetsbranschen som verkar normalisera denna utveckling i debatten. Som dessutom verkar vilja skylla på individerna istället för att se till strukturerna som finns på plats. Som, utan att veta något om dessa vräkta individer och familjer, gör antaganden om deras karaktär och förmåga. Som åberopar individuellt ansvar, trots att de själva får enorma belopp från ränteavdraget som kan motsvara de vräkta eller ekonomiskt utsatta individernas hela årslöner.

Vi måste trappa ner ränteavdraget och sätta en maxgräns på hur mycket bidrag man kan få

Lösningen är därför självklar, trots att den brukar kallas för politiskt självmord. Vi måste trappa ner ränteavdraget och sätta en maxgräns på hur mycket bidrag man kan få. Säkerställa att nollvisionen mot vräkningar breddas och skärps, samt säkerställa att bostadsbidraget blir inflationsjusterad och följer prisutvecklingen i samhället.

Vi har uppenbart råd att stötta de svagaste i samhället och måste göra det. Det är åtminstone den politik jag vill föra.

Robin Rushdi Al-Sálehi,
Grundare av Vakansa.se och kandidat för MP till Kommun, Region och Riksdag från Stockholms stads valdistrikt.