Regeringen går vidare med bostadsrättsregistret

Regeringen lämnade på fredagen en proposition till riksdagen med förslag om att inrätta ett nationellt register för alla bostadsrätter.

Det saknas i dag ett nationellt register över bostadsrätter och pantsättningar trots att ungefär 70 procent av alla bostadsrätter är pantsatta och att ett stort antal överlåtelser sker varje år samt att värdet på bostadsrätter har ökat kraftigt i många kommuner under de senaste två decennierna. Med anledning av lagförslag om att inrätta ett register förslås även vissa lagändringar i annan lagstiftning, däribland i bostadsrättslagen avseende vilken rättsverkan registrering av överlåtelse och pantsättning av bostadsrätt har.

Registret kommer att innehålla uppgifter om bostadsrättslägenheter, bostadsrättshavare, bostadsrättsföreningar och pantsättningar. Syftet med registret är bland annat att göra hanteringen av pantsättningar mer modern och rättssäker och undvika dolda panträtter. Förslaget ska även förenkla för bostadsrättsföreningarna, myndigheter och aktörer på bostadsmarknaden samt bidra till att stärka brottsbekämpningen i den mån bostadsrätter berörs. Lantmäteriet föreslås bli ansvarig myndighet för registret.

– Det här är ett viktigt steg för att stärka tryggheten och ge bättre skydd på bostadsmarknaden. Under många år har avsaknaden av ett offentligt bostadsrättsregister skapat brister och risker. Bostadsrättsägare har drabbats och myndigheters arbete försvårats. Det nationella registret för bostadsrätter täpper till den luckan, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

I budgetpropositionen för 2025 avsatte regeringen 10 miljoner kronor till Lantmäteriets arbete med att påbörja uppbyggnaden av registret. Myndigheten fick även i maj 2025 ett särskilt uppdrag att förbereda införandet av ett nationellt bostadsrättsregister.

De lagförslag som avser uppbyggnaden av registret föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. Insamling och kontroll av uppgifter rörande registret beräknas pågå under två till tre år. Lantmäteriet ska underrätta regeringen när bostadsrättsregistret är färdigt att tas i bruk.

Mäklarsamfundet har lyft kritik mot att registret är för smalt och riskerar att bli en "halvmesyr".

För att registret ska få avsedd effekt vill Mäklarsamfundet att grunddata som exempelvis andelstal och månadsavgift inkluderas genom förordning, och att tillgången till dessa basuppgifter säkras digitalt till låg administrativ kostnad.
– Ett register som bara löser en del av informationsproblemet riskerar att cementera resten, sa vd Oskar Öholm nyligen.

FAKTA/ Vad innebär pantsättning av bostadsrätt?
Att pantsätta en bostadsrätt innebär att den används som säkerhet för ett lån, vanligtvis ett bolån. Eftersom bostadsrätter inte är fast egendom sker ingen registrering av pantbrev, som vid husköp. I stället gäller idag den ordningen att bostadsrättsföreningen underrättas av panthavaren om pantsättningen, och föreningen ansvarar för att hålla reda på vilka panter som finns. Om låntagaren inte kan betala tillbaka lånet till långivaren kan denne begära att bostadsrätten säljs för att långivaren ska få tillbaka sina pengar.