"Riksbanken behöver mer fakta om hushållens ekonomi"

Sverige saknar avgörande statistik om hushållens ekonomi. Utan kunskap om både skulder och tillgångar riskerar penningpolitik och bolåneregler att bygga på ofullständiga underlag, varnar Riksbankens direktion i en debattartikel på DI debatt.

Hur sårbara är svenska hushåll vid ränteförändringar? Hur stora är riskerna med den höga skuldsättningen – och hur påverkas hushållen av amorteringskrav och bolånetak? Enligt Riksbankens direktion saknas i dag tillräckliga svar på dessa centrala frågor. Skälet är bristen på detaljerad statistik om hushållens tillgångar och skulder.

Sverige har i många avseenden starka statistiksystem, men just hushållens balansräkningar är ett tydligt undantag. Jämfört med länder som Danmark och Norge ligger Sverige långt efter. Det försvårar både riskbedömningar och analysen av hur penningpolitiken slår mot olika grupper.

Riksbanken har länge pekat på att skuldernas risker måste vägas mot hushållens buffertar. Tillgångar som bankmedel kan dämpa effekterna av räntehöjningar och inkomstbortfall. Utan data om dessa blir bilden skev.
"Mer data om hushållens tillgångar och skulder skulle möjliggöra mer träffsäkra beslut inom den ekonomiska politiken."

Regeringens aktuella förslag om att samla in statistik över hushållens skulder via SCB och mikrosimuleringsmodellen Fasit välkomnas, men anses otillräckligt. Att tillgångarna utelämnas är enligt Riksbanken en grundläggande brist. Lika problematiskt är att Riksbanken själv inte föreslås få tillgång till materialet, trots ett utökat ansvar för finansiell stabilitet.
"Det ligger i allas intresse att ha fakta på bordet", skriver man.

Direktionen betonar också att ett fullständigt register inte är nödvändigt. Ett större och mer genomtänkt urval kan räcka, särskilt om statistiken ska användas för att analysera mindre grupper som förstagångsköpare. För små urval riskerar att ge osäkra resultat – något som är olyckligt när besluten får stora samhällseffekter.

Läs hela debattartikeln här.