Riksrevisionen: Myndigheter bidrar till lönedumpning och osund konkurrens

Myndigheter ska ställa krav på skäliga arbetsvillkor i vissa upphandlingar. Men en granskning från Riksrevisionen visar att detta sällan sker, och att myndigheterna därmed riskerar att bidra till lönedumpning, dåliga arbetsvillkor och osund konkurrens.

Varje år upphandlar stat, kommuner och regioner varor och tjänster för över 900 miljarder kronor, eller ungefär 18 procent av BNP. Om det finns risk för oskäliga arbetsvillkor och värdet på upphandlingen är tillräckligt stort ska myndigheterna ställa krav på lägstanivå när det gäller lön, semester och arbetstid.

Men Riksrevisionens granskning visar att arbetet med att ställa arbetsrättsliga krav i offentliga upphandlingar inte fungerar effektivt. Endast i hälften av de granskade upphandlingarna gjordes en bedömning om arbetsrättsliga krav behövdes. Bara en tredjedel av avtalen innehöll villkor om lön, semester och arbetstid.

”Det är låga siffror med tanke på att de granskade upphandlingarna är över tröskelvärdet och tillhör högriskbranscher”, skriver Riksrevisionen.

– Resultaten står i strid med lagar som styr offentlig upphandling. I värsta fall bidrar därmed myndigheterna till lönedumpning och dåliga arbetsvillkor hos sina leverantörer, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.

Svårt att tillämpa lagstiftningen

Granskningen visar vidare att myndigheterna sällan följer upp de arbetsrättsliga villkoren. Av de granskade myndigheterna är det endast Trafikverket som regelmässigt följer upp arbetsrättsliga villkor på djupet.

– Utan uppföljning och sanktioner riskerar kraven att bli en pappersprodukt som inte bidrar till bättre arbetsvillkor i praktiken, säger Yvonne Thorsén, projektledare för granskningen.

Bristerna beror framför allt på att lagstiftningen är svår att tillämpa och att myndigheterna får otillräckligt stöd. Att bedöma om krav på arbetsrättsliga villkor ska ställas – och i så fall vilka – kräver både tid och specialistkunskap, vilket särskilt mindre myndigheter ofta saknar.

Upphandlingsmyndigheten erbjuder visserligen ett uppskattat stöd till myndigheterna, men har inte haft möjlighet att ta fram färdiga riskbedömningar och villkor för alla relevanta branscher och yrken.

Riksrevisionen konstaterar att staten ”saknar en struktur som säkerställer att myndigheterna lever upp till lagkraven. Konkurrensverket har endast gjort en begränsad tillsyn över myndigheternas arbete med arbetsrättsliga villkor, och myndigheter som inte ställer krav på arbetsrättsliga villkor riskerar inga sanktioner. Regeringen har inte agerat tillräckligt för att åstadkomma förbättringar, vilket har lett till låg efterlevnad av lagstiftningen.”

Läs rapporten här.

 

Riksrevisionens rekommendationer

# Riksrevisionen bedömer att det mest effektiva vore att centralisera delar av arbetet med arbetsrättsliga krav i offentlig upphandling, och att vissa uppgifter bör samlas hos expertmyndigheter istället för att utföras av var och en.

# Regeringen rekommenderas därför att säkerställa att upphandlande myndigheter får ett utökat stöd rörande arbetsrättsliga villkor, samt att utreda hur uppföljningen av arbetsrättsliga villkor kan centraliseras.

# Upphandlingsmyndigheten rekommenderas att ta fram riskanalyser och arbetsrättsliga villkor för fler yrkesgrupper, samt att uppdatera stödet för uppföljning av arbetsrättsliga villkor.

# Konkurrensverket rekommenderas att utöka tillsynen över att myndigheterna följer lagstiftningen om krav på arbetsrättsliga villkor.

# Upphandlande myndigheter rekommenderas att säkerställa att det finns rutiner och arbetssätt som gör att arbetsrättsliga villkor ställs och efterlevs hos leverantörer och underleverantörer i relevanta upphandlingar.