Anders G Johansson: Rusande taxor och avgifter bromsar Göteborg
DEBATT | De kraftigt höjda kommunala taxorna och avgifterna i Göteborg pressar fastighetsägare och hotar hyresrättens ekonomi. I kombination med en stelbent hyresreglering riskerar det att bromsa både byggandet och stadens tillväxt, menar Anders G Johansson, näringspolitisk chef, Fastighetsägarna GFR.
Göteborgs fastighetsägare pressas hårt av kraftigt höjda kommunala taxor och avgifter. Priserna för vatten, avlopp, avfall och fjärrvärme har ökat i ohållbar takt – bara 2025 höjdes VA-taxan med 18,1 procent, avfallstaxan med 19 procent och fjärrvärmepriset med 6,9 procent. Dessutom har tomträttsavgälder i flera fall mångdubblats när en ny avgäldsperiod inleds.
Hyresvärdar i Göteborg möter alltså kostnadsökningar utan motsvarighet på intäktssidan
Samtidigt har hyrorna – hyresvärdens enda intäkt – endast ökat blygsamt. 2025 höjdes hyrorna med 5,1 procent, mindre än en tredjedel av de kommunala taxornas kostnadsökning. Hyresvärdar i Göteborg möter alltså kostnadsökningar utan motsvarighet på intäktssidan. I tio år har hyresvärdarna agerat ekonomisk krockkudde åt hyresgästerna. Det är ohållbart i längden.
Driftskostnaderna kommer att fortsätta öka betydligt snabbare än inflationen. 2026 planerar Göteborgs Stad att höja VA-taxan med 8 procent och avfallstaxan med 12 procent. Det kommunala bolaget Göteborg Energi höjer fjärrvärmen med ytterligare 4 procent. Göteborgs Stad kräver att fjärrvärmeverksamheten ger dubbelt så hög avkastning som det riksgenomsnittliga.
Hyresregleringen hindrar hyreshöjningar i takt med stigande kostnader. Det urholkar lönsamheten och krymper utrymmet för underhåll, vilket ökar risken att bostadsbeståndets standard gradvis försämras. Långsiktigt underhåll är ju en förutsättning för attraktiva och trygga boendemiljöer.
När kalkylerna inte går ihop avstår flera investerare från nyproduktion av bostäder
Svag lönsamhet och fortsatt mycket höga byggkostnader dämpar också viljan att investera i nya hyresrätter. När kalkylerna inte går ihop avstår flera investerare från nyproduktion av bostäder. Kommunen bedömer i Boverkets senaste bostadsmarknadsenkät att det råder bostadsbrist i hela Göteborg. Kommunens egna siffror visar att antalet färdigställda bostäder sjönk från 5 502 år 2023 till 3 696 år 2024, och att byggstarterna minskat ännu mer. Samtidigt behövs omkring 60 000 nya bostäder till 2035 för att möta befolkningsökningen.
Situationen är allvarlig för både fastighets- och byggbranschen, men problemet är större än så. Tillgång till bostäder – särskilt hyresrätter – är avgörande för att Göteborgsregionens företag ska kunna rekrytera och behålla kompetent arbetskraft. Om människor inte hittar bostad väljer de bort Göteborg. Om företag inte kan rekrytera rätt kompetens söker de sig till andra platser. Att bostadsmarknaden i tillväxtmotorn Göteborg hackar är därför ett problem för hela Sverige.
Flera skevheter i dagens regelverk riskerar att skapa en perfekt storm som lamslår bostadsmarknaden i landets tillväxtregioner
Flera skevheter i dagens regelverk riskerar att skapa en perfekt storm som lamslår bostadsmarknaden i landets tillväxtregioner. Det krävs lagändringar: mildra hyresregleringen, tillåt fri hyressättning i nyproduktion, förenkla reglerna för ny- och ombyggnation och gör om tomträtten i grunden.
Men Göteborgs politiker har själva flera nycklar till en mer hållbar utveckling. En är att visa återhållsamhet med kommunala taxor och avgifter. Det kommunala kostnadstrycket är i dag tillsammans med den förlegade hyresregleringen den främsta orsaken till hyresrättens svaga ekonomi. Kommunala beslut påverkar i hög grad möjligheterna att förvalta, utveckla och bygga nya bostäder i Göteborg.
För att Göteborg ska fortsätta växa och driva Sveriges tillväxt, måste bostadsmarknaden fungera. Det kräver att lokalpolitikerna tar ett tydligare ansvar och skapar ekonomiska villkor som gör det möjligt att förvalta, utveckla och bygga bostäder.
Anders G Johansson
Näringspolitisk chef, Fastighetsägarna GFR.