SBAB: Tre av tio BRF:er har svårt att hitta styrelseledamöter

Tre av tio bostadsrättsägare uppger att deras förening har svårt att rekrytera personer till styrelsen. Samtidigt kan en tredjedel inte själva tänka sig ett styrelseuppdrag, enligt en ny undersökning från SBAB.

I undersökningen, som genomförts av Sifo på uppdrag av SBAB, uppger 30 procent av bostadsrättsägarna att deras förening har svårt att rekrytera styrelsemedlemmar. Ytterligare 33 procent svarar att de är osäkra.

Samtidigt säger en tredjedel att de själva inte kan tänka sig att sitta i föreningens styrelse.
– En betydande andel av Sveriges bostadsrättsföreningar har svårt att rekrytera medlemmar till sin styrelse. Samtidigt förutsätter boendeformen att medlemmarna engagerar sig tar ett gemensamt ansvar för föreningen. När man köper en bostadsrätt blir man delägare i en förening och ansvarar tillsammans med sina grannar för husets underhåll och föreningens ekonomi, säger SBAB privat- och boendeekonom Linda Hasselvik.

Tidsbrist största hindret
Det vanligaste skälet till att inte vilja ta ett styrelseuppdrag är tidsbrist. Det anger 36 procent. 22 procent uppger att de saknar den kunskap som krävs och 14 procent anser att ansvaret är för stort.

Mer än en tredjedel av dem som i dag inte vill sitta i styrelsen uppger att inget skulle kunna få dem att ändra sig. Bland övriga är utbildning inom ekonomi och styrelsearbete den vanligaste faktorn som skulle kunna öka intresset, 16 procent. Tydligare information om uppdraget och högre arvode anges av 15 procent vardera.
– Vår undersökning visar att utbildning inom ekonomi och styrelsearbete kan vara minst lika viktigt som högre arvoden för att få fler att vilja engagera sig i styrelsen. Många tycks uppfatta styrelseuppdraget som ganska komplext och förknippat med ett stort ansvar. Om fler får en tydligare bild av vad uppdraget faktiskt innebär kan det sannolikt sänka tröskeln för engagemang, säger Linda Hasselvik.

Arvodet inte avgörande
Undersökningen visar samtidigt att ekonomisk ersättning långt ifrån alltid är avgörande. 21 procent uppger att de inte skulle vilja sitta i styrelsen oavsett ersättning, medan 16 procent kan tänka sig att göra det helt utan arvode.

Bland samtliga svarande motsvarar den genomsnittliga ersättning som krävs för att ta ett styrelseuppdrag knappt 13 000 kronor om året.
– Att så pass många kan tänka sig att sitta i styrelsen utan ersättning samtidigt som många avstår oavsett arvodets storlek tyder på att drivkrafterna bakom styrelseengagemanget är större än den ekonomiska ersättningen, säger Linda Hasselvik.