SGBC: Systemfel bromsar klimatanpassningen av den byggda miljön

Klimatanpassning kan inte längre behandlas som en framtidsfråga. Det skriver Sweden Green Building Council i en ny rapport, där organisationen pekar ut flera hinder för att göra byggnader och infrastruktur mer motståndskraftiga.

Översvämningar, värmeböljor och stormar påverkar redan i dag människor, byggnader och samhällsviktig infrastruktur. Nu lanserar Sweden Green Building Council, SGBC, rapporten Från sårbarhet till motståndskraft – Så klimatanpassar vi den byggda miljön.

I rapporten pekar SGBC på flera systemfel som bromsar klimatanpassningen av den byggda miljön. Det handlar bland annat om otydlig ansvarsfördelning, osäker finansiering, olika typer av riskbedömningar, krav som kommer in för sent i processen och bristande uppföljning.

SGBC konstaterar att Sverige har värmts upp snabbare än det globala genomsnittet och att extrem nederbörd ökar. Konsekvenserna syns enligt organisationen i form av skador på byggnader, störningar i samhällsviktig infrastruktur, stigande försäkringspremier och växande kostnader för kommuner och fastighetsägare.

Under 2024 rapporterades omkring 19 000 naturrelaterade försäkringsskador i Sverige, med utbetalningar på drygt 1,1 miljarder kronor.
– Klimatanpassning är inte en miljöfråga i marginalen. Det handlar om människors trygghet, fastighetsvärden, försäkringsbarhet och om hur robust vårt samhälle är när klimatet förändras, säger Lotta Werner Flyborg, vd på SGBC.

Enligt rapporten rankar 44 procent av svenskarna klimatanpassning som ett av de tre viktigaste hållbarhetsområdena i Sverige. SGBC lämnar flera rekommendationer till staten. Organisationen vill bland annat se en tydligare ansvarsfördelning, långsiktiga finansieringsmodeller, statlig medfinansiering för stora klimatanpassningsinvesteringar, gemensamma riktlinjer för klimatscenarier och riskbedömningar samt en nationell effektuppföljning.

Till kommuner, beställare och fastighetsägare rekommenderar SGBC att klimatanpassning byggs in tidigt i detaljplanearbetet. Organisationen vill också att krav ställs i markanvisningar och kommunala upphandlingar, och att klimatriskbedömning integreras i den löpande förvaltningen.
– Det mesta av det som behövs är redan möjligt. Verktygen finns, men de används inte tillräckligt konsekvent. Vi behöver gemensamma och rimliga spelregler för ansvar, finansiering och uppföljning. Vi behöver också säkerställa att klimatkraven faktiskt får genomslag i färdiga projekt. Där kan certifiering och oberoende verifiering spela en viktig roll, säger Lotta Werner Flyborg.