SNS: Tunga forskarprofiler ska belysa bostadsmarknadens problem

Fyra nationalekonomer ska undersöka hur den svenska bostadsmarknaden finansieras och hur riskerna fördelas mellan hushåll och andra aktörer. Hur svårt är det för unga att få sin första egna bostad? Hur påverkar bolånemarknaden ekonomin i stort? Och hur kan bostadsmarknaden förbättras? Det kommer SNS Konjunkturrådsrapport 2027 att belysa. Rapporten presenteras i januari.

Omkring 60 procent av svenska hushåll äger sin bostad, vilket gör bostadsmarknaden till en av ekonomins största och viktigaste marknader. Men det är en marknad som är särskilt utmanande för unga då bostadspriserna har stigit snabbare än inkomsterna samtidigt som hyresrätternas andel av beståndet har minskat i storstäderna.

SNS Konjunkturråd 2027 analyserar hur den svenska bolånemarknaden skiljer sig från andra länders, hur finansiella risker fördelas mellan hushåll och andra aktörer, och vad som kan göras för att marknaden ska fungera bättre inte minst för unga.

– Hur bostadsmarknaden fungerar har en stor påverkan på den ekonomiska tillväxten, enskildas förmögenhet, ekonomisk jämlikhet och ungas möjligheter. Vi kommer att undersöka vad som fungerar bra, vad som brister, och lämna förslag på hur problem kan åtgärdas, säger Martin Flodén, tidigare vice riksbankschef, professor i nationalekonomi och ordförande i SNS Konjunkturråd 2027.

Utöver Martin Flodén ingår ytterligare tre forskare i rådet: Peter Englund, professor emeritus vid Handelshögskolan i Stockholm, Paula Roth, postdoc vid Swedish House of Finance, och Roine Vestman, professor vid Stockholms universitet.

– Bostadsmarknaden är en fråga som engagerar. Men det är en debatt där det finns många motsägelsefulla faktauppgifter och analyser. SNS ser att det finns ett stort behov av ett samlat, uppdaterat och forskningsbaserat kunskapsunderlag på det här området som är så viktigt för både hushåll och Sverige som land, kommenterar Ilinca Benson, vd på SNS.

FAKTA: Särskild vikt kommer att läggas vid att ge svar på följande frågor:
Inträdet på bostadsmarknaden: Har förstagångsköpare blivit äldre över tid? Köper de nu bostad längre från arbetsplatsen, och har deras karaktär förändrats, till exempel genom högre relativ inkomst eller mer förmögna föräldrar? Bor unga som hyr i ökad utsträckning i hyresrätter med högre hyra?
Bostadsmarknadens finansiering: Hur fungerar den svenska bolånemarknaden jämfört med våra grannländers? Vilka finansieringslösningar erbjuds hushållen, och kan kompletterande produkter, till exempel delägande och hyrköp, förbättra marknadens effektivitet?
Riskfördelning: Hur påverkades svenska hushåll av ränte- och inflationsuppgången 2022–2023, och vilka grupper var särskilt sårbara? Hur kan finansiella risker mest effektivt fördelas mellan hushåll och övriga aktörer i ekonomin?

Om SNS Konjunkturråd
SNS tillsätter årligen en grupp forskare som under benämningen SNS Konjunkturråd analyserar hur samhällsekonomin fungerar över tid när det gäller olika centrala frågor. Baserat på slutsatserna lämnar forskarna rekommendationer till politiker och andra beslutsfattare.
SNS Konjunkturråd har funnits sedan 1974 och totalt har över 120 forskare medverkat. Rapporternas författare svarar för analys, slutsatser och förslag. SNS som organisation tar inte ställning till dessa.