Startlånet: Vad väntar regeringen på?

LEDARE | Regeringen borde lägga fram förslaget om startlån omedelbart.
Motargumentet att det skulle driva på inflationen håller inte.
Timingen är perfekt just nu.

Varför dröjer regeringen med att lägga fram förslaget om startlån? Utredningen presenterade sitt förslag i mars 2022. Den har remissbehandlats och ligger färdigt för beslut i Regeringskansliet. Argumenten för förslaget är många. Det skulle underlätta för alla dem som bedöms kreditvärdiga av bankerna, men som saknar tillräckligt med eget kapital för att klara kravet på egeninsats att kunna köpa sin bostad. Med startlånet skulle ungdomar och barnfamiljer med stabil ekonomi kunna köpa sig en lägenhet eller ett mindre småhus. Alltså alla som är i etableringsfasen i livet där man i regel ser framför sig en växande familj och ökande inkomster.

Vallöftet om att pausa amorteringskraven verkar ha övergivits. Oron är att det skulle spä på den höga inflationen. Den avgångne riksbankschefen hotade tydligt med att han skulle höja räntan ytterligare om amorteringskravet skulle pausas.

Det blir patetiskt när amorteringskrav och startlån blir problemet när regeringen samtidigt gör allt för att så snabbt som möjligt pumpa ut 55 miljarder kronor i elprisstöd till hushåll och företag. Snacka om att sila mygg och svälja kameler

Men som SBAB:s chefsekonom Robert Boije på DN Debatt kunde vederlägga så skulle en pausering av amorteringskraven maximalt påverka inflationen med en tiondels procentenhet.

På Bopol Live förra veckan kunde vi höra att det tydligen finns en rädsla i Regeringskansliet för att även ett startlån skulle spä på inflationen – därför tvekar man om det just nu är läge att genomföra reformen.

Rädslan för inflationen är förståelig, det är en farsot som ska bekämpas. Inte tu tal om det. Men det blir patetiskt när amorteringskrav och/eller startlån blir problemet när regeringen samtidigt gör allt för att så snabbt som möjligt pumpa ut 55 miljarder kronor i elprisstöd till hushåll och företag. Snacka om att sila mygg och svälja kameler.

Startlånet har också den fördelen att det inte kostar statskassan en enda krona

Tvärtom är timingen nu perfekt för en startlånereform. Frågan är beredd och klar i Regeringskansliet, och reformen skulle kunna träda i kraft 1 januari 2024. Precis då vi hoppas att bostadsmarknaden kan börja ta fart igen. Nyproduktionen av bostadsrätter och småhus kan nå nya målgrupper, nya bostäder kan byggas och den katastrofala nedgången i bostadsbyggandet som vi nu ser framför oss kan snabbare vända uppåt igen.

Startlånet har också den fördelen att det inte kostar statskassan en enda krona. Lånet förmedlas av bankerna på kommersiella villkor med en statlig garanti i ryggen. Avgiften för garantin som erläggs av låntagaren bekostar omkostnaderna för lånet, och ändå blir lånekostnaderna betydligt lägre för bostadsköparen än dyra in blanco-lån. Alternativet är att totalt se över hela bolånetaket och amorteringsreglerna, men det är en större operation som bevisligen väcker mer motstånd.

Så vad väntar regeringen på? En proposition före mars månad så att riksdagen hinner behandla frågan före sommaren är det mest konkreta regeringen kan göra just nu.

Stefan Attefall
Chefredaktör, Bostadspolitik.se