Mikael Eskilandersson: Stora brister i styrning av satsningar i utsatta områden
DEBATT | Det kastas ut enorma summor pengar på utsatta områden utan att man ens vet om det gör någon nytta. Det som föregående regeringar lämnat efter sig när det gäller miljön i utsatta områden, är stora problem som eskalerat. Ett häpnadsväckande resultat av vänsterstyrningen är också att många satsningar görs utan uppföljning eller ekonomisk redovisning. Bristen på nationell styrning och politisk lokal styrning medverkar till att äta upp skattebetalarnas pengar helt i onödan, skriver Mikael Eskilandersson, bostadspolitisk talesperson för Sverigedemokraterna.
Med de skjutningar, sprängningar, drogförsäljning och materiell förstörelse som förekommer i många bostadsområden, är det uppenbart att mer behöver göras för att skapa bra boendemiljö. Större vetskap behövs om vilka satsningar som fungerat. Kartläggning, uppföljning och ekonomistyrning behövs för att kunna avgöra vilka satsningar framåt i tid som kan vara goda val. Vetskap behövs också om dåliga satsningar. Åtgärder som varit ineffektiva måste kunna konstateras olämpliga. Kommunerna har ansvar. Men trygga bostadsområden är också en nationellt angelägen fråga.
Tidöavtalet medför att det ska bli obligatoriskt att samhället och fastighetsägare ser till att trygga boendemiljön genom samverkansmodeller, vilket är positivt
Det pågår en uppsjö av så kallade integrationssatsningar, samtidigt har segregationen vuxit sig stark. Det pågår även konkreta trygghetssatsningar som exempelvis stadsplanering för trygghet med tillräckligt med utrymme och fria passager, en del rivningar för att skapa varierad trevlig bebyggelse, ökad utebelysning och säkra låsfunktioner. Flera av dessa åtgärder förbättrar.
Tidöavtalet medför att det ska bli obligatoriskt att samhället och fastighetsägare ser till att trygga boendemiljön genom samverkansmodeller, vilket är positivt. Platssamverkan behöver vara effektiv och mer behöver göras än platssamverkan. Samtidigt är det ett stort problem att många satsningar genomförs utan att dokumenteras eller följas upp. Då saknas kunskap om vad som fungerar på riktigt; pengar flyter iväg och den demokratiska insynen går förlorad.
Uppgift om vilka pengar som satsats anges endast för tre av de 30 satsningar som tas upp i rapporten, utvärdering anges endast för ett fåtal satsningar
Ett exempel är det särskilt utsatta bostadsområdet Vivalla. En rapport från Riksdagens utredningstjänst, 2023:192, tar upp ett antal insatser. Men enligt kommunikation med riksdagens utredningstjänst går det inte att få fram efterfrågade uppgifter från kommunen om mer än ett fåtal av alla de satsningar som genomförts, inte heller uppföljning eller ekonomisk redovisning. Exempel på satsningar är omorganisering av skolan samt nedläggning av högstadiet och anvisning av elever till andra skolor i staden, särskild satsning för att öka inkluderingen i samhället, särskilt socialtjänstkontor i stadsdelen, satsning på språklig och kulturell länk, ett förebyggande råd med ansvar för skolområden, insatser som syftar till att förhindra nyrekrytering till kriminella gäng, flera grupper som arbetar mot droger, sociala insatser och trygghetsarbete. Kommunala bostadsbolag har genomfört renoveringar under många år, har trygghetsvärdar, har investerat i digitala låssystem och ny belysning.
Flera av satsningarna är gigantiska, omfattar stora personalresurser utan att uppgifter om resultat eller kostnader framgår
Betydligt fler satsningar än det rapporten tar upp tycks ha gjorts. Trots alla åtgärder är utanförskapet och radikaliseringen stor, det förekommer skjutningar, narkotika- och olika tillgreppsbrott har ökat samt under 2000-talet har andelen inskrivna arbetslösa ökat. Uppgift om vilka pengar som satsats anges endast för tre av de 30 satsningar som tas upp i rapporten, utvärdering anges endast för ett fåtal satsningar. Flera av satsningarna är gigantiska, omfattar stora personalresurser utan att uppgifter om resultat eller kostnader framgår. Det gäller exempelvis Partnerskap Vivalla och Partnerskap Örebro som pågått sedan 2011 och idag aktiverar fyra olika kommunala förvaltningar, flera kommunala bostadsbolag och samverkan med bland andra Polisen, det lokala näringslivet och civilsamhället. Platssamverkan kan vara bra, men måste självklart utvärderas och kostnadsredovisas till fullo.
Vivalla är fortfarande ett särskilt utsatt område, trots alla satsningar som logiskt sett måste kosta kommuninvånarna enormt stora summor pengar.
Hur mycket får ett enda bostadsområde kosta skattebetalarna utan att reella förbättringar på totalen kan ses?
Det måste ske bättre planering, redovisning, utvärdering och ekonomistyrning av satsningarna i bostadsområden. Det gäller på olika nivåer, inte minst av kommuner och bostadsbolag. Även regeringen bör överväga större krav på redovisning och slutledning, inte minst när det gäller statsbidrag till satsningar. Behoven av styrning är en ekonomisk fråga för kommuner och invånare, även en demokratifråga – insyn och transparens är viktigt. Det är även en rättvisefråga – hur mycket får ett enda bostadsområde kosta skattebetalarna utan att reella förbättringar på totalen kan ses?
Mikael Eskilandersson
Bostadspolitisk talesperson, Sverigedemokraterna
Vice ordförande i Civilutskottet