Större bostäder kan påverka hur många barn som föds

Fler större bostäder kan bidra till att familjer får fler barn – men bostaden avgör inte ensam om unga skaffar barn. Det säger demografen Martin Kolk till Fastighetstidningen i en genomgång av sambandet mellan bostadsmarknaden och det sjunkande barnafödandet.

Statsminister Ulf Kristersson har pekat på fler villor som ett sätt att vända det sjunkande barnafödandet. Enligt Fastighetstidningen finns det visst stöd i forskningen för att större bostäder har betydelse – men bilden är mer komplicerad än så.

Martin Kolk, docent i demografi vid Stockholms universitet och Institutet för framtidsstudier, säger att många barn visserligen föds i villaområden i närförorter, men att det ofta sker först efter att familjen bildats.
– Det är tydligt att många barn föds i villor i närförorter och att färre barn är skrivna i små lägenheter i stadskärnorna. Men mönstret är ofta att man får första barnet i en lägenhet och sedan flyttar till större när barnet är ett, två eller tre år. Ofta flyttar man ut till kranskommuner och till en villa, säger han till Fastighetstidningen.

Fastighetstidningen hänvisar också till forskning från Institutet för framtidsstudier, där antalet rum pekas ut som den starkaste bostadsfaktorn bakom benägenheten att få första barnet. Däremot tycks upplåtelseformen – ägt eller hyrt – spela mindre roll.

Samtidigt har nyproduktionen under det senaste decenniet dominerats av ettor och tvåor, trots att det i storstäderna råder brist på större bostäder. Frågan handlar därför inte bara om att bygga nytt, utan också om hur det befintliga beståndet används.
– I en stor del av våra bostäder bor personer över 60 år, där debor på en genomsnittlig bostadsyta över 100 kvadratmeter. Kan man få omflyttningar i det beståndet motsvarar det byggandet av hundratusentals villor, en nivå som förstås är omöjlig att nå med nybyggnation, säger Martin Kolk

"Det enda som fungerar är ökade kostnader för att bo stort"
Enligt Kolk kan det alltså redan finnas många av de stora bostäder som barnfamiljer efterfrågar – men de bebos ofta av äldre hushåll med stora boytor. Att få till en ökad omflyttning är däremot politiskt svårt.
– Jag tror att det enda som fungerar är ökade kostnader för att bo stort, men det är väl inte så populära förslag, konstaterar Martin Kolk.

Fastighetstidningen tar även upp internationell forskning som visar att stigande bostadspriser kan minska ungas benägenhet att skaffa barn, samtidigt som effekten kan vara den motsatta för dem som redan äger en bra bostad och känner sig rikare när priserna stiger. Kolk vill samtidigt tona ned bilden av en akut demografisk kris. Det ofta använda fruktsamhetstalet är en ögonblicksbild, inte en prognos över hur många barn kvinnor födda ett visst år faktiskt kommer att få under livet.

Läs hela texten i Fastighetstidningen här.