Storstadsområdena har störst behov av fler nya småhus

Samtliga tre storstadslän har underskott på nya småhus i förhållande till den potentiella efterfrågan. Störst är möjligheterna till ökat byggande i Stockholm och Skåne, enligt SBAB.
Samtidigt har försäljningen av nyproduktion ökat – men från låga nivåer.

Under årets andra kvartal rådde balans mellan den potentiella efterfrågan och utbudet av nya hyresrätter i Sverige som helhet. För bostadsrätter låg marknaden på gränsen mellan balans och underskott, medan småhus uppvisade ett tydligt underskott.

Det visar SBAB/Boolis senaste sammanställning av bostadsbyggandet, där hushållens betalningsförmåga och preferenser vägs mot utbudet av nya bostäder.
– Vår analys visar att potentialen i att bygga nya småhus i storstadsområdena är god sett till den obalans som finns mellan den potentiella efterfrågan, där vi väger in betalningsförmågan, och utbudet av nya småhus. Utbudet har av olika skäl inte hängt med, säger Robert Boije, SBAB:s chefsekonom.

Hyresrätter: bäst förutsättningar i Skåne och Västra Götaland
För nya hyresrätter rådde balans i samtliga tre storstadslän. Närmast ett underskott låg Skåne och Västra Götaland, vilket enligt SBAB innebär att potentialen för ökat byggande är störst där.

De tidigare tydliga trenderna mot underskott i båda länen har dock planat ut.
– Bland storstadslänen ser förutsättningarna för byggande av nya hyresrätter bäst ut i Skåne län nära följt av Västra Götalands län. Hyrorna i Stockholm är, jämfört med de båda andra storstadslänen, generellt sett, höga i förhållande till betalningsförmågan, säger Robert Boije.

För bostadsrätter var det samtidigt balans i Västra Götaland och Skåne, medan Stockholms län låg på gränsen till underskott. Därmed bedöms potentialen för ökat bostadsrättsbyggande fortfarande vara störst i Stockholm.

Tydligt underskott på småhus
För småhus är bilden tydligare. Både Stockholms län och Skåne län uppvisade underskott under andra kvartalet, medan Västra Götaland precis passerade gränsen mot underskott.
– Det politiska intresset för småhusbyggandet verkar ha tagit fart – även över blockgränsen. Kanske kan de många konstruktiva och innovativa förslagen som egnahemskommissionären Stefan Attefall nyligen presenterat för att röja undan utbudshämmande hinder för småhusbyggande, bidra till att man från politiskt håll går från ord till handling, säger Robert Boije.

Fler nya bostäder säljs
Under årets första halvår såldes tydligt fler nya bostäder än under motsvarande period förra året. Försäljningstiderna har också minskat relativt mycket.

Samtidigt ligger andelen prissänkta bostäder fortfarande på förhållandevis höga nivåer. En viktig förklaring är att produktionskostnaderna har stigit snabbt sedan 2022 samtidigt som priserna på andrahandsmarknaden har sjunkit. Det håller tillbaka efterfrågan på nyproduktion.
– På kort och medellång sikt är det framför allt konjunkturen, ränteläget och produktionskostnaderna i förhållande till priserna på andrahandsmarknaden, som avgör efterfrågan på nya bostäder. På längre sikt leder den betydligt lägre befolkningstillväxten till dämpade byggvolymer. De höga byggvolymer vi såg under perioden med ultralåga räntor och en snabbt växande befolkning tillhör sannolikt historien. Bostadsbyggarna har ett nytt normalläge att förhålla sig till, säger Robert Boije.

SBAB ser ändå tecken på en försiktig förbättring i försäljningen.
– Bostadsbyggarna kan ändå glädja sig lite över att försäljningstalen gått upp under året i takt med stärkt konjunktur och stigande realinkomster - även om det är från låga nivåer. För en mer betydande uppgång måste bostadspriserna på andrahandsmarknaden öka i förhållande till produktionskostnaderna. Den utdragna konflikten i Mellanöstern riskerar samtidigt att dämpa efterfrågan om den leder till att inflationen och räntorna stiger igen. De längre marknadsräntorna har redan gått upp ganska mycket den senaste tiden, säger Robert Boije.