Lennart Weiss: Svensk Byggkontroll 2025 – bra ansatser men något skaver

KRÖNIKA | På torsdagen presenterade Svensk Byggkontroll sin årsrapport för 2025. Lennart Weiss menar att ansatserna är goda – men att kontrollerna inte är tillräckligt djupa och att Byggföretagen inte tar sitt ansvar.

Svensk Byggkontroll är en fristående organisation inom Byggnads, som tillkom i samband med avtalsrörelsen 2023. Det är således parterna – Byggföretagen och Byggnads – som gemensamt stått barnmorska för en organisation med syfte att kontroll fusk inom byggsektorn. Den gemensamma överenskommelsen reglerar vilken sorts underlag som företag som är föremål för granskning måste lämna ifrån sig. Överenskommelsen reglerar också manöverutrymmet för fackligt förtroendevalda att arbeta med dessa frågor inom de företag som anslutit sig till Svensk Byggkontroll.

På det sättet liknar Svensk Byggkontroll den specialöverenskommelse som funnits mellan Byggnads och Veidekke sedan 2012. Med 2023 års reglering finns en ramöverenskommelse för hela byggmarknaden som gör det möjligt för Byggnads att samordna kontrollarbetet mellan en central enhet och förtroendevalda på enskilda företag. En succé? Nja, så här långt har endast ett tiotal (!) företag valt att ansluta sig. Fler förväntas tillkomma eftersom de företag som anslutit sig till Nätverket för seriösa byggare har förbundit sig att göra motsvarande men det är mer eller mindre en officiell sanning att Byggföretagen förhåller sig passiva till att uppmuntra sina egna medlemmar att ansluta sig och det är än mer uppenbart att många större och medelstora företag är negativa till initiativet.

Det redovisades dock att tolv påbörjade granskningar inte kunnat slutföras eftersom företagen gått i konkurs eller lämnat landet

Men nåväl, nu finns Svensk Byggkontroll och på torsdagsmorgonen presenterades resultatet av 2025 års granskningar vid ett välbesökt seminarium hos Byggnads samarbetspartner Arenagruppen i Stockholm. Rapporten visar att 138 granskningar genomförts. 64 av dessa är avslutade och övriga ännu pågående. Bland företagen som fastnat i garnet finns både utländska och svenska bolag och såväl medlemmar i Byggföretagen som andra som endast har hängavtal, något som dock inte konkretiserades ytterligare. Det redovisades dock att tolv påbörjade granskningar inte kunnat slutföras eftersom företagen gått i konkurs eller lämnat landet.

Av den rapport som lämnades ut vid mötet framgår att granskningarna ”visar på stora eller mycket stora brister på ett flertal områden.” De vanligaste felen som upptäcks är fusk med arbetstider, löner, pensioner, traktamenten, sociala avgifter och skatter. Fusket med löner bygger ofta på att yrkesarbetarna medvetet klassas ned kompetensmässigt och därmed endast får 70 eller 88 procent av reglerad basersättning. Det är vanligt att yrkesarbetarna saknar samordningsnummer vilket per automatik innebär att skatter inte kan betalas. Inbetalningarna för sociala avgifter är för låga, gubbarna får vare sig korrekt helglön eller rättmätiga traktamenten.

Rapporten bekräftar således bilden av en bransch där människor utnyttjas skamlöst och enskilda företag satt fusket i system med syfte att skaffa sig konkurrensfördelar. Rapporten kommenterades av Byggnads ordförande Kim Söderström, Byggföretagens Mats Åkerlind, Mikael Lindström från Stegra och Markus Brink från Brixly i anmärkningsvärt stillsam ton. Byggnads Kim Söderström markerade förvisso att ”medvetenheten om problemen ökat” och att ”utvecklingen inte går åt rätt håll” men i övrigt var markeringarna få.

Jag lämnade mötet med motstridiga känslor. Det är givetvis glädjande att exempelvis Stegra ställer krav på att ingångna kollektivavtal ska följas, att de har etablerat ett nära samarbete med Byggnads och att Byggföretagen och Byggnads kan mötas på detta sätt i ett offentligt samtal.

Vad gäller Byggföretagen är det uppenbart att man fortsatt agerar minst sagt tvetydigt när det gäller brott mot kollektivavtalet

Men flera saker gnager. Hur effektiva är egentligen Byggnads kontroller? Som jag förstår det har man valt att göra förenklade lönerevisioner (momentan kontroll) vilket inte fångar hur lönerna sett ut tidigare år. Man förefaller inte följa upp förekomsten av – olagliga – ”falska egenföretagare” (yrkesarbetare som tvingas skriva konsultavtal) och det ser också ut som att man gräver relativt grunt när det gäller skatter och sociala avgifter.

Vad gäller Byggföretagen är det uppenbart att man fortsatt agerar minst sagt tvetydigt när det gäller brott mot kollektivavtalet. Två av de företag som fastnat i Byggnads granskningar har blivit ärenden i Arbetsdomstolen och företräds av Byggföretagen mot Byggnads. Trots att Byggföretagens medlemmar i strid ström avslöjas med att bryta mot kollektivavtalet utnyttjas inte möjligheten att pausa medlemskap.

Inget tvivel om att de som arbetar inom Svensk Byggkontroll drivs av ett äkta engagemang och gör ett bra jobb. Som helhet visar dock resultatet av 2025 års granskningar att läget är dystert. Ett steg fram och ett steg tillbaka.

Lennart Weiss
Chefredaktör, Bostadspolitik.se