Svensk Byggkontroll – en möjlig game changer?

LEDARE | Det nya avtalet kan bli en game changer i kampen mot kriminaliteten i byggsektorn.
En del frågetecken behöver rätas ut, men den 4 maj 2023 kan bli ett datum att komma ihåg, på samma sätt som den 20 december 1938, då Saltsjöbadsavtalet slöts.
Snyggt jobbat, Byggnads och Byggföretagen!

När det så kallade Saltsjöbadsavtalet undertecknades den 20 december 1938 öppnades ett nytt kapitel i svensk politisk historia. Enligt historikerna finns visserligen idémässiga rötter i en samförståndskultur som hade sitt ursprung i äldre tiders bonde- och brukssamhällen. Med Saltsjöbadsavtalet fick dock föreställningen om ett ”samhällskontrakt”, en djupare kompromissmellan olika intressen, en mer fast form.

Med EU-inträdet har dock den svenska modellen successivt satts under ökad press

På arbetsmarknaden etablerades i Sverige (och Danmark) ett sorts informellt rättssystem, den så kallade ”partsautonomin”, som gav parterna rätt att reglera villkoren. Med denna rätt följde också en skyldighet att säkerställa att villkoren hedrades. På det sättet kunde Sverige lämna årtionden av strejker och ofruktbara konflikter bakom sig. Kollektivavtalen blev en garant för arbetsfred och stabila villkor för näringslivet samt en reglerad social trygghet för löntagarna med ordnade villkor för löner, trygghetsförsäkringar och sedermera pensionsavsättningar. Med den svenska modellen följde också per automatik en annan överenskommelse: Företagen på arbetsmarknaden skulle konkurrera med produktivitet och innovationsförmåga – inte med låga löner.

Med EU-inträdet har dock den svenska modellen successivt satts under ökad press. Kritiska röster med rötter i en annan rättstradition har pekat på att såväl fack som arbetsgivare fått allt svårare att leva upp till kravet på hög organisationsgrad. Det gäller både på löntagar- och arbetsgivarsidan. Kritiken har efter hand också fått alltmer näring när det blivit tydligt att EU:s inre marknad skapat en baksida i form av lönedumpning och social otrygghet. Svaret från Bryssel har varit krav på ökad reglering, bland annat i form statligt reglerade lägstalöner. På det sättet skulle ”lönestöld” kunna göras till en polisiär fråga, som ett skydd för de allra svagaste på arbetsmarknaden, det vill säga de oorganiserade och arbetskraft från andra länder.

Värst är situationen för tredjelandsmedborgare som arbetar i Sverige utan uppehålls- eller arbetstillstånd. De får betala för sitt ”beskydd” genom att ofta tvingas acceptera närmast slavliknande villkor

Förenade av ett gemensamt intresse, av elaka tungor ibland beskrivet som ”deras eget”, har dock parterna i Sverige hittills lyckats hålla emot. Att något behövde göras har emellertid blivit allt mer uppenbart. Med Byggmarknadskommissionens rapport från januari 2022 bekräftades misstankar som grott under snart 20 år: Den svenska modellen är primärt ett skydd för inhemsk arbetskraft. För utländska yrkesarbetare ger varken kollektivavtal eller EU:s utstationeringslagstiftning något vidare skydd. Värst är situationen för tredjelandsmedborgare som arbetar i Sverige utan uppehålls- eller arbetstillstånd. De får betala för sitt ”beskydd” genom att ofta tvingas acceptera närmast slavliknande villkor.

Så här långt har samtliga undersökta bolag visat sig fuska – oftast grovt – med löner, inkomstskatter, arbetsgivaravgifter, sociala trygghetsförsäkringar och pensionsavsättningar

Men även för legalt utstationerad arbetskraft är rättslösheten utbredd. Sedan ett par år tillbaka gör Veidekke fördjupade bolagskontroller av samma typ som Byggmarknadskommissionen gjorde i sin kartläggning. Kontrollerna bygger på en sammanställning av uppgifter från företagens årsredovisning, utstationeringsregistret, ID 06 samt Fora och Lösen. De två sistnämnda systemen har Veidekke tillgång till genom ett unikt samarbete med Byggnads. Hittills har cirka 60 fördjupade bolagskontroller gjorts av östeuropeiska bolag. Så här långt har samtliga undersökta bolag visat sig fuska – oftast grovt – med löner, inkomstskatter, arbetsgivaravgifter, sociala trygghetsförsäkringar och pensionsavsättningar. Fusket är utbrett både vad gäller utländska medlemmar i Byggföretagen och hängavtalsbundna företag och så omfattande att det blivit en närmast vardaglig form av konkurrensstrategi, sannolikt med djupt kulturella rötter.

Men den 4 maj hände dock något. Kanske kommer detta datum att skriva in sig våra historieböcker som dagen då parterna på den svenska byggmarknaden bestämde sig för att på allvar göra gemensam sak mot fusk och kriminalitet

Därmed skakar den svenska modellen i sina grundvalar. Men det är inte bara arbetsmarknadsmodellen som vacklar. Med tusentals utländska byggbolag i Sverige varav många har fusk som affärsstrategi undermineras själva förutsättningarna för konkurrens på lika villkor och hederligt företagande. Skulle utvecklingen fortgå är risken stor att byggbranschen med cirka 350 000 anställda och en BNP-andel på cirka elva procent går samma väg som restaurang-, städ- och transportbranschen redan har gått.

Men den 4 maj hände dock något. Kanske kommer detta datum att skriva in sig våra historieböcker som dagen då parterna på den svenska byggmarknaden bestämde sig för att på allvar göra gemensam sak mot fusk och kriminalitet. Mycket överraskande presenterade Byggföretagen och Byggnads en överenskommelse med den lätt nedtonade rubriken Svensk Byggkontroll. Med överenskommelsen förbinder sig parterna att samverka med syfte att kontrollera och undanröja möjligheterna till fusk.

Eftersom bläcket knappt hunnit torka på pappret återstår en hel del frågor att besvara

Rent praktiskt ges Byggnads rätt att inhämta omfattande dokumentation, exempelvis lönespecifikationer, Fora-kvittenser, inbetalad inkomstskatt, arbetstidsjournaler med mera. Kontrollerna ska rent tekniskt utföras av Byggnads men finansieras av en ny tillsynsavgift som ska betalas av företagen själva. Till detta skapas en av parterna gemensamt tillsatt ”Särskild kontrollenhet” med uppgift att rödflagga företag som misstänks omfatta kriminell verksamhet som behöver hanteras med särskild försiktighet.

Eftersom bläcket knappt hunnit torka på pappret återstår en hel del frågor att besvara. Hur kommer samspelet att fungera i praktiken? Har Byggnads kompetens och utredningsförmåga att klara uppgiften? Betyder överenskommelsen att Byggföretagen överlämnar ansvaret för det mer kvalificerade kontrollarbetet till facket eller avser man bygga upp motsvarande förmåga att kontrollera de egna medlemsföretagen?

Vi lyfter på bygghjälmen för en stor och högst oväntad överenskommelse med potential att bli en game changer på den svenska byggmarknaden. Snyggt jobbat!

Svaret på dessa frågor kommer sannolikt under året. Här och nu är dock överenskommelsen en betydande framgång för Byggföretagen och Byggnads, inte minst förhandlingscheferna Mats Åkerlind (BF) och Torbjörn Hagelin (Byggnads). Vi lyfter på bygghjälmen för en stor och högst oväntad överenskommelse med potential att bli en game changer på den svenska byggmarknaden. Snyggt jobbat!

Lennart Weiss
Chefredaktör, Bostadspolitik.se
Kommersiell direktör, Veidekke