Sverige och EU-valet 2024: Var är bostadsfrågorna?

KRÖNIKA | Kajsa Crona skriver om den bortglömda frågan i EU-valet: Sveriges bostadskris.

När vi nu närmar oss EU-valet 2024, är det fortsatt tydligt att bostadsfrågan inte har hög prioritet i Sverige. Jag har roat mig med att göra ett antal valkompasser och fortfarande inte fått svara på en enda fråga som rör bostadsbyggandet. Jag har sökt på partiernas hemsidor, och jag har låtit Chat GPT samla partiernas valfrågor. Med ett undantag är det helt tyst om bostadskrisen i den svenska politiken inför EU-valet. Jag skulle vilja påstå att det är symtomatiskt för den svenska politiken att ignorera bostadspolitik. Istället domineras diskussionerna av andra ämnen, medan problemen med bostadsbrist och stigande boendekostnader kvarstår.

Från Amsterdam till Aten, från Berlin till Bukarest – över hela kontinenten står människor inför utmaningar med att hitta prisvärda och tillräckliga bostäder

Sverige är inte ensamt i utmaningarna att hitta en lösning på bostadsbrist i kombination med låg betalningsvilja. Från Amsterdam till Aten, från Berlin till Bukarest – över hela kontinenten står människor inför utmaningar med att hitta prisvärda och tillräckliga bostäder. EU-statistik visar att bostadspriserna i Europa har ökat med 47 procent mellan 2010 och 2022, medan hyrorna stigit med 18 procent under samma period​ (European Commission)​. I Europa bor 69 procent i ägd bostad medan 31 procent bor i hyresrätt, men med stora skillnader mellan länderna.  De stigande boendekostnaderna påverkar särskilt unga vuxna, familjer med låga inkomster och äldre som lever på pensioner.

Så bostadspolitik är en viktig fråga i många länder inför det stundande EU-valet 2024. Som exempel har Nederländerna liknande utmaningar som Sverige när det gäller bostadsbyggandet. Här har svårigheten att hitta prisvärda bostäder blivit ett centralt valtema, med politiska löften om att bygga fler bostäder för att hantera de skenande boendekostnaderna och den ökande efterfrågan​.

Här har EU en möjlighet att främja en bostadspolitik som gynnar alla medborgare, oavsett inkomst eller bakgrund

Bostadsfrågan är inte bara en fråga för byggbranschen, utan lika mycket en samhällsfråga. Att ha tillgång till ett tryggt och stabilt boende är en grundläggande mänsklig rättighet och en förutsättning för att kunna leva ett gott liv. När människor tvingas leva i osäkra eller överbelastade bostäder, påverkas inte bara deras fysiska hälsa, utan också deras psykiska välmående och sociala liv. Här har EU en möjlighet att främja en bostadspolitik som gynnar alla medborgare, oavsett inkomst eller bakgrund. Bostadsbyggandet blir därför en viktig pusselbit för att integrera social hållbarhet i samhällsbyggandet. För i ett socialt hållbart samhälle har alla tillgång till bra boende​.

EU har verktyg och resurser som kan användas för att tackla bostadskrisen. Genom att främja och finansiera byggandet av prisvärda bostäder, stötta hållbara byggprojekt och underlätta för medlemsstaterna att genomföra nödvändiga reformer, kan EU spela en avgörande roll. Dessutom kan EU verka för att standardisera och förbättra hyreslagstiftningen för att skydda hyresgäster och säkerställa en rimlig boendekostnad. Så det borde finnas utrymme för EU-kandidaterna att förtydliga sitt ställningstagande inom bostadspolitiken för att i förlängningen förekomma den krampaktiga situation som råder inom bostadspolitiken i Sverige.

I slutändan är det långsiktigt ekonomiskt hållbara alltid bättre samhällsekonomiskt än den kortsiktiga horisonten

Det är anmärkningsvärt att bostadsfrågan, trots de akuta behoven och de tydliga europeiska dimensionerna, lyser med sin frånvaro i de svenska partiernas kampanjer inför EU-valet. Det finns få eller inga detaljerade förslag om hur EU kan bidra till att lösa bostadskrisen​.

En bostad är mer än en byggnad – den är ett hem. Och ett hem är grunden för ett bra liv. I slutändan är det långsiktigt ekonomiskt hållbara alltid bättre samhällsekonomiskt än den kortsiktiga horisonten. Vi måste bygga för framtiden med en vision som sträcker sig bortom dagens budgetramar, så att vi även räknar med de verkliga kostnaderna och vinsterna över tid. Bara då kan vi skapa bostäder som verkligen blir hem och samhällen som är inkluderande.

EU-valet 2024 har stor påverkan på Europas samhällsbyggande. Kanske kan bostadspolitiken i EU spilla över på Sverige så att vi kan bli beslutsföra även i den svenska politiken.

Kajsa Crona
Praktiserande arkitekt, regionchef på Tengbom och adj professor på Chalmers