Tomträttsuppropet: "Rättssäkerhet är en plånboksfråga"

För Bostadspoltik.se berättar Erik Fahlén, ordförande i Tomträttsuppropet, om brevet till regeringen och domstolsprocesserna som drar ut på tiden.

Högsta domstolens beslut i det så kallade Smyrna-fallet gjorde att tomträttsfrågan och de kraftigt stigande avgälderna diskuterades flitigt på Bostadspolitik.se i våras. I Bopolpodden berättade Claes Kjellander om situationen utifrån BRF-ägarens perspektiv och på Bopol Live hettade till rejält när Jan Valeskog med flera diskuterade frågan på scenen.

Genom ett brev till regeringen hoppas Tomträttsuppropet, som består av av bostadsrättsföreningar med tomträtt i Stockholms stad och som arbetar för en förändring av Stockholm stads tillämpning av tomträttslagen, återigen få upp frågan på dagordningen.

I brevet, som skickades till regeringen förra veckan, lyfter Tomträttsuppropet att HD-domen i Smyrna-fallet ger stöd till bostadsrättsföreningar genom en nedjusterad avgäldsränta men att rättsläget och att endast stora föreningar har råd att driva juridiska processer.
– Vi jobbar ju kontinuerligt för att få upp den här frågan högre på agendan, och i samband med att olika domar publiceras så ser vi att intresset ökar. Min känsla är att problematiken börjar bli allt tydligare för politikerna, och jag tror faktiskt inte att stockholmspolitikerna hade fattat beslut om en så grotesk avgäldsökning idag, som man gjorde 2017, säger Erik Fahlén, ordförande i Tomträttsuppropet till Bostadspolitik.se.

Ni skriver i brevet att bara de största föreningarna har råd att driva processer. Hur stort problem är det i praktiken att rättssäkerheten i dag är beroende av ekonomiska muskler?
– Det är ett större problem än många tror. I dag är det bara de stora föreningarna som har råd att försöka få rätt i domstol. I Liljeholmsbergets fall vill kommunen att avgälden ska öka från 1,7 miljoner kronor till närmare 4,3 miljoner kronor, det är väldigt mycket pengar på tio år och eftersom vi är en stor förening så har vi bedömt att det är värt att ta den risk som en rättslig process innebär.
– Men säg att du är en mindre förening där avgälden går från 50 000 kronor till 150 000 kronor… Det är procentuellt väldigt stor ökning men när en rättslig prövning kan innebära en kostnad på cirka en miljon kronor om man förlorar, så tycker man som liten förening troligen inte att det är värt att driva en process.

I brevet till regeringen efterlyser Tomträttsuppropet även tydligare regler för friköp.
”En tänkbar enkel modell för friköp kan hämtas från Gotlands kommun. Här har köp av tomt haft ett fast pris av 20 årsavgälder. En annan modell är att konstruera ett system för avbetalningsköp som gör att både tomtägare och bostadsrättshavare långsiktigt kan planera övergången”, skriver man i brevet.

Erik Fahlén menar att det friköpsmodellens utformning inte är avgörande ur Tomträttsuppropets synvinkel. Så länge det alls finns en modell för friköp.
– Det viktigaste är i grund och botten att det över huvud taget finns en modell för friköp. Exakt hur modellen utformas är enligt oss egalt.
– Men absolut, den modell som finns på Gotland är en väg att gå. Och används den så finns det åtminstone något att förhålla sig till, jämfört med i dag då kommunen bara kan svara att de inte vill sälja. Om de ens svarar alls.

Vad hoppas ni att regeringen ska göra efter ert brev?
– Förhoppningen är att man faktiskt ska tillsätta en utredning som adresserar den situation som finns och de problem vi har på bordet idag. När en sådan utredning görs tycker vi även att man bör titta på olika typer av friköpsmodeller, säger Erik Fahlén till Bostadspolitik.se.