Veckans Aktuellt v17: Läge för fler strukturaffärer

VECKANS AKTUELLT | Riksbanken tar i för mycket. Sernekeaffären kan vara en början på en rad strukturaffärer, tror vår expertkommentator Kent Persson, som även kommenterar nya Svenska Coliveförbundet, debatten om byggkrav för studentbostäder och Haymanot Wachtmeisters tankar om hyressättningen, med en mer uppdelad marknad. Programledare: Anna Bellman.

Riksbanken höjde styrräntan med 50 punkter, till 3,50 procent och aviserar en höjning med 25 punkter, antingen i juni eller september.
Bostadspolitik.se:s expertkommentator Kent Persson:
– Det var väntat, men risken är att de spänner bågen för hårt och att vi får en djupare ekonomisk kris än vi egentligen hade behövt få. Det tar tid innan räntehöjningar slår igenom och effekterna av de höjningar som gjorts har vi inte riktigt sett än.

Kan komma att se fler strukturaffärer
Den stora snackisen i fastighetssektorn i veckan är att Doxa, med Greg Dingizian i spetsen, la ett bud på Serneke. Ägare till drygt hälften av aktierna i Serneke – bland andra grundaren och storägaren Ola Serneke – har accepterat budet.
– Det är en spänstig, modig affär. Jag tror att vi kommer att få se fler strukturaffärer framöver, på både bygg- och fastighetssidan. Det är dåliga tider, men det är också då man kan göra bra affärer. Vi får se hur det går för Doxa med det här.

Lagstiftningen kring coliving haltar
Colive och ett antal fastighetsägare har bildat Svenska Colivingförbundet som ska arbeta för att förbättra för colivingaktörer. Deras främsta uppgift blir nu att delningsboende ska räknas som en egen boendeform som skrivs in i regelverken så att colivingaktörer får tydliga spelregler.
– Coliving är en spännande boendeform som inte riktigt har slagit i Sverige än. I storstäderna kan det säkert locka främst unga, men jag har svårt att se att det skulle bli ett brett fenomen i hela landet. Lagstiftningen haltar en del och det behövs ett arbete där. Om det borde ske i en befintlig organisation eller i en egen organisation som de har skapat nu är väl oklart. Men de får ju helt klart publicitet och en del intresse genom att skapa den här organisationen.

Starkt stöd bland studenter för billigare bostäder
Boverket fick för några veckor sedan i uppdrag att titta på lättnader i byggkraven för studentbostäder, vilket har lett till en del debatt.
På ena sidan står bland andra Vänsterpartiet, jagvillhabostad.nu, Funktionsrätt Sverige och Sveriges arkitekter. De tycker att studentbostäder inte ska behöva hålla sämre standard än vanliga lägenheter.
På andra sidan står regeringspartierna och inte minst Studentbostadsföretagen med vd Stina Olén, som i första hand vill skapa fler studentbostäder.
– Det är klart att studenter ska ha ett värdigt boende, det är självklart. Däremot bör det diskuteras hur höga krav vi ska ställa på en boendeform som man bara bor i en kort tid av livet. Då kan det vara rimligt att vi har regler med lite lägre krav, det skulle underlätta för byggnation av fler studentbostäder. Alla krav driver kostnader och studenter är inte en köpstark kundgrupp. Och bland de flesta studenter finns starkt stöd för billigare bostäder.

Bolånetaket infördes i ett helt annat marknadsläge
Mäklarsamfundets André Nilsson skriver om bolånetaket på Expressen Debatt. Det tillsattes ju nyligen en utredning som ska se över bolånetak och amorteringskrav och Nilsson vill att utredningen ska landa i att man bör ta bort bolånetaket, som han menar har lett till att människor istället lockas att ta dyra blancolån för att få ihop till kontantinsatsen.
– Jag håller med. Han har rätt i resonemanget, och bolånetaket och amorteringskraven infördes i en tid då vi hade en överhettad marknad. Det har vi inte i dag – det är dags att ta bort både bolånetak och amorteringskrav. Bolånetaket har lett till att man valt att finansiera sig på annat sätt och det sätter låntagarna i en besvärlig situation, säger Kent Persson.

Flera problem med debatten om hyresrätten
Fastighetstidningen har gjort en stor intervju med Haymanot Wachtmeister, som har doktorerat på den svenska hyresrätten. Hon är i dag bolagsjurist på Heba, där man bland annat diskuterar de ideologiska låsningarna i debatten.
– I det bredare perspektivet har vi haft en knepig bostadspolitisk debatt med utgångspunkt i att vi har så breda skyddsnät så problemen redan är lösta: Vi har ingen fattigdom och alla har en bostad. Men så är det ju inte. Vi har stora problem på bostadsmarknaden och politiken hänger inte med. Det är som att de inte vill erkänna sina misstag. De har inte velat prata om riktade lösningar eftersom vi har en generell välfärd. Men det är uppenbart att politiken behöver sänka garden och inse att det behövs nya åtgärder och lösningar, även på finansieringssidan.

Wachtmeister menar också att det borde finnas flera olika lösningar när det gäller hyressättning.
– Det tror jag är jätteviktigt. Beskrivningen av kunderna i hyresrätt går ofta ut på att de har samma ekonomiska förutsättningar – men det är ju inte sant. Många har en stark ekonomi, många efterfrågar högre kvalitet och är beredda att betala mer. Jag tror också att man behöver dela upp hyresmarknaden: Låt dem som vill betala för högre kvalitet få göra det. Det skapar en större rotation, vilket gör att bostäder med lägre hyror kan komma till dem som har lägre köpkraft. I dag när man betraktar allt som ett kollektiv står hela marknaden stilla, trots att hyresrätten är en boendeform som är som gjord för rörlighet.

Både Kent Persson och Haymanot Wachmeister deltar i Bostadspolitik.se:s Bopol Live på Citykonferensen i Stockholm den 31 maj. Läs mer och anmäl dig här.