Veckans Aktuellt v50: ”Det juridiska systemet har goda föresatser – men hamnar helt snett”

VECKANS AKTUELLT | Att Cementa får förlängt tillstånd var viktigt för branschen och en framgång för Byggföretagens opinionsbildning. Det politiska spelet om amorteringspausen visar att FI fortsätter att driva politikerna framför sig. Förslaget om hybrid markupplåtelse är konstruktivt men skapar andra problem. Fastighetsägare måste ges rätt att avhysa kriminella element, i annat fall skapas en frizon för kriminalitet menar vår expertkommentator Lennart Weiss.

Anna Bellman är programledare för Veckans Aktuellt.

I veckan fick Cementa sitt tillstånd för att bryta kalk för cement i Slite förlängt med fyra år.

– Oerhört välkommet. Ett avslag hade fått oerhörda konsekvenser för byggbranschen, säger Lennart Weiss i podden.

– Resultatet av den här processen är också en stor framgång för Byggföretagen som har bedrivit en mycket aktiv opinionsbildning mot politiken och sannolikt också mot det juridiska systemet.

– Det här ger ju nu fyraårig respit och Cementa ska nu jobba på en ansökan om ett 20–30-årigt tillstånd men jag är inte helt övertygad om att de verkligen kan möta miljöbalkens olika krav och villkor. Det är angeläget att regeringen ihop med berörda myndigheter tittar på alternativ under den här tiden – vi kan inte hamna i samma läge igen. Det krävs en långsiktig lösning och det är inte bara Heidelberg cements ansvar – det var myndigheterna som drev fram en centralisering av kalkstensbrytningen till Skövde och Gotland.

Amorteringskraven: "Den administrativa maktens arrogans"

Dagens Industri konstaterar att det är knäpptyst från regeringshåll om amorteringskraven. Budskapet är att man för en dialog med Finansinspektionen och Riksbanken som båda är negativa till lättnader. DI erfar att om det kommer ett förslag från regeringen så blir det ”snålare” än vad Moderaterna lovade i valrörelsen. Finansinspektionens Henrik Braconier gick ut och ”markerade” i veckan: ”Det är vi som bestämmer”.

– Här ser vi den administrativa maktens arrogans och det här är ju inte första gången vi ser den ifrån Finansinspektionen. De verkar ju leva i den föreställningsvärlden att det är de som bestämmer och de agerar i debatten på ett sådant sätt att de tränger in politiken i ett hörn, de skapar en moralisk problematik för regeringen och politikerna: Om man skulle ta ett annat beslut än vad Finansinspektionen rekommenderar så skulle man leda in ekonomin i någon typ av finansiell instabilitet och det är ju rent nonsens. Robert Boije har dissekerat Finansinspektionens argumentation och konstaterar att man inte kan använda argumentet att en generell amorteringsplan skulle leda till en sådan stimulans av ekonomin att det skulle tvinga fram ytterligare räntehöjningar.

Och vem är det egentligen som bestämmer?

– Det är naturligtvis regeringen. De har gett Finansinspektionen ett bemyndigande att hantera detta men inom de ramar som politiken sätter. Regeringen kan mycket enkelt ändra på föreskriften och vill regeringen vidta en åtgärd som är till gagn för drabbade hushåll så kan de göra det när de vill. Men – vi har en ny regering med ovana statsråd. Jag har en känsla av att finansmarknadsminister Niklas Wykman inte vill starta sin karriär med att gå emot Finansinspektionen och få en debatt som handlar om ansvaret för finansiell stabilitet.

– Moderaterna och Socialdemokraterna har en tendens att tävla om vem som är mest ansvarsfull och då spelar man i praktiken boll på Finansinspektionens planhalva. Man begår hellre löftesbrott mot väljarna och det är mycket sorgligt att se. Den här politiken kommer inte att fungera vare sig mot hushållen eller om vi beaktar konsekvenserna för bostadsbyggandet men det förstår man inte än – det kommer man att förstå om några månader.

Hybrid markupplåtelse: Problem med den tekniska konstruktionen

Många tycker att kommunerna måste sänka markpriserna för att hålla uppe bostadsbyggandet. Jesper Lövkvist på Utopia Arkitekter menar att det nu krävs nytänkande. Han skriver i ett debattinlägg på Fastighetsnytt om en ”hybrid markupplåtelse”; att ”anvisa mark med tomträttsavgäld med en kraftig initital rabatt på avgälden med en köpoption med indexuppräknad köpeskilling.”

– Rent allmänt är det ju bra med konstruktiva inspel. Men den tekniska konstruktionen i det här fallet tror jag inte på. Det handlar ändå om att i en ekonomisk plan presentera ekonomiska förutsättningar för en bostadsrättsförening och enskilda hushåll och den här konstruktionen med en indexklausul skapar en bristande förutsägbarhet. Vi har redan idag en situation där vi har lämpat över mer och mer av kostnaderna på bostadsrättsföreningen; att föra in ytterligare en mekanism som kan leda till en avgiftshöjning om några år är inte fördelaktigt. Det vill inte bostadsutvecklarna göra, det är mycket bättre att sälja marken till rabatterat pris så att man får ihop kalkylen.

MKB:s avhysningsförsök: Om domstolarna inte klarar av det måste politikerna stifta hårdare lagar

MKB:s vd Marie Thelander Dellhag skrev nyligen på Bostadspolitik.se om ett fall i hyresnämnden, under rubriken ”Är en bomb i trappuppgången tillräckligt?”

MKB har velat avhysa ett par i Limhamns sjöstad vars hemmaboende söner är djupt involverade i kriminalitet. En av sönerna sitter sedan i höstas häktad för mord, den andre sonen dömdes till tolv års fängelse för mordförsök men friades i hovrätten. Det har varit flera incidenter runt lägenheten, men hyresnämnden har nu kommit fram till att MKB inte får avhysa familjen.

– MKB borde omedelbart uppvakta justitiedepartementet med en hemställan om att man ändrar lagstiftningen så att fastighetsägaren har vidare befogenheter att avhysa hyresgäster som har en kriminell belastning. Det borde ligga i linje med de signaler som regeringen skickat ut. Fastighetsägarna kan ju idag avhysa allmänt störande hyresgäster. Här känner sig folk hotade till liv och lem och om inte fastighetsägarna har möjligheter att avhysa hyresgäster då – då skapar man ju i praktiken en fristad för kriminella element. Jag tycker att det här är ett exempel på hur det juridiska systemet i Sverige återigen med goda föresatser hamnar helt snett. Man sätter inte in problematiken i ett större perspektiv och klarar inte domstolarna av det – då måste politikerna stifta lagar som är tydligare.

"Det finns skrupellösa människor även i vårt land"

Hem & Hyra har avslöjat flera skandaler om fastighetsentreprenören Wonna I de Jong. Hon ska bland annat ha skapat 33 nya lägenheter i sina fastigheter – utan bygglov. Hon ska ha hyrt ut industrilokaler och små skrubbar som bostäder och tagit ut ockerhyror, bland annat från polska arbetare. Fastighetsborgarrådet Jan Valeskog blev ”bestört” när han tog del av Hem & Hyras artiklar och vill skärpa tillsynen.

– Jag instämmer helt med Valeskog. Man blir beklämd när man hör sånt här. Vi vill gärna se grov exploatering av människor som någonting som händer någon annanstans i världen men det finns skrupellösa människor även i vårt land och och dem ska man naturligtvis sätta blåslampan på och på olika sätt se till att de inte ska få finnas inom den här sektorn eller bedriva näringsverksamhet överhuvudtaget.

Ghettolagen - inget för Sverige

Den så kallade ”ghettolagen” i Danmark har funnits sedan 2018 och under den tiden har antalet ”utsatta områden” minskat för varje år. Nu finns 17 områden, varav 10 så kallade parallellsamhällen. Lagen har stort stöd i Danmark men ska prövas av EU-rätten. Lennart Weiss tycker inte att den är något för Sverige.

– Nej, den känns väldigt långt bortom vårt sätt att tänka i Sverige. Danskarna har ju varit i en lagstiftningsspiral under en lång tid där man har drivit att hårdare tag är lösningen på allting. Det finns vissa element i det danska sättet att tänka som vi säkert har anledning att titta på i Sverige men det här tror inte jag på. Ghettostämplandet skapar ett stigma i sig. Även om vi har problemförorter i Sverige också så har vi exempel på hur vi kan hantera det, till exempel Gårdstensmodellen.