Veckans Aktuellt v50: Kan behövas renoverings- och rivningsstöd – präktigt självmål av bankekonom

VECKANS AKTUELLT | Över åtta procents vakans i allmännyttan på småorter – vad bör göras från politiskt håll? Bostadsrättsföreningar går systematiskt med underskott och kommer behöva höja sina hyror, enligt Swedbanks Arturo Arques – men han tänker helt fel, menar vår expertkommentator Lennart Weiss som också tycker att det är fel att Susanne Ås Sivborg får två årslöner på elefantkyrkogården efter avskedet från Lantmäteriet. Lennart Weiss kommenterar också nyheterna om hyrköp, ägarlägenheter och ränteskillnadsersättningar, sågar en sågning – och gör kvalificerade gissningar om nästa veckas viktiga besked. Programledare: Nicklas Tollesson.

Enligt ny statistik från SCB är 40 000 lägenheter vakanta och hälften av dem är lediga för omedelbar inflyttning, drygt en procent av beståndet. Och en ny rapport som Evidens har tagit fram för Sveriges Allmännytta visar att i orter med mindre än 10 000 invånare är vakansgraden i allmännyttan strax över åtta procent i snitt.
– Det finns två delar av det här, dels de mindre orterna som har haft problem i flera decennier. Här borde  man ha rivit och omstrukturerat för länge sen. Men även regionala huvudorter, som Norrköping, har problem, och det handlar om miljonprogram med eftersatt underhåll. Här har det byggts många nya lägenheter, med investeringsstöd. Det var bra att investeringsstödet togs bort, annars hade problemet varit ännu större, säger Lennart Weiss, som är positiv till Sveriges Allmännyttas tankar om ett renoveringsstöd.
– Jag ogillar att de jämför med rotavdraget, men det finns motiv för någon typ av stöd, och det kan kopplas till nya EU-krav om energieffektivisering, som kan komma att kräva investeringar i storleksordningen 800 000 kronor per lägenhet. Här bör man tänka bostadssocialt: Hyresgästerna är generellt svaga ekonomiskt och kan inte bära de här kostnaderna, så där kan det behövas stimulanser, säger Lennart Weiss som även förespråkar stöd för rivning av fastigheter på mindre orter.

Präktigt självmål från Swedbank-ekonom
Över hälften av de svenska bostadsrättsföreningarna går med systematiska underskott, enligt en ny rapport från Swedbank och det här måste på sikt leda till kraftiga avgiftshöjningar menar Swedbanks privatekonom Arturo Arques. Han säger att det är värst bland nya föreningarna där alla har systematiska underskott. Och den stora boven i dramat är avskrivningar som görs på helt fel sätt.
– Rapporten har sina poänger men Arturo Arques förordar, liksom Bokföringsnämnden, linjär avskrivning. Alla de stora bostadsrättsutvecklarna är kritiska till linjär avskrivning – det fungerar helt enkelt inte på fastigheter.
– Han resonerar utifrån konsumentperspektivet men om man använder linjär avskrivning och möter det med ökade avgifter; då minskar ju värdet på lägenheterna, då minskar belåningsvärdet och man får problem med banken. Nya föreningar har väldigt låga löpande kostnader, det handlar främst om räntor och om att amortera ner sina lån och på så sätt få utrymme att möta andra kostnader senare. Jag tycker att Arturo Arques gör sig skyldig till ett präktigt självmål med det här resonemanget.

Fallskärm för sparkad GD undergräver förtroendet
Susanne Ås Sivborg fick lämna rollen som generaldirektör för Lantmäteriet i förra veckan, detta efter att hemliga uppgifter ska ha legat öppna för nedladdning. Ås Sivborg ska ha mörkat detta för styrelsen och regeringen. Nils Swartz har utsetts till vikarierande generaldirektör.
– Susanne Ås Sivborg har gjort sig skyldig till en grov försummelse med koppling till risker för rikets säkerhet. På hennes nivå borde det finnas ett tjänstemannaansvar som innebär att hon borde kunna avskedas för tjänstefel. Nu hamnar hon på den så kallade elefantkyrkogården och får behålla sin lön på 134 000 kronor i månaden i två år. Det undergräver förtroendet för systemet.

Bra förändringar som gör skillnad på marginalen
Utredningarna om hyrköp och ägarlägenheter presenterades i veckan. En ny lag ska förenkla och förtydliga vad som gäller kring hyrköp och det ska tillåtas ombildningar från hyresrätter till ägarlägenheter.
– Jag är positiv. Båda fallen är välmenade initiativ som på marginalen kommer att bidra till att fler kan skaffa sig en ägd bostad, när det gäller ägarlägenheter kan det även få positiva effekter ur integrationspolitisk synvinkel. Men det ger inga stora effekter, det här är åtgärder som krafsar i marginalen.

Nya regler om ränteskillnadsersättningar – "äntligen!"

Från halvårsskiftet 2025 ändras reglerna kring ränteskillnadsersättningar. Den nya modellen innebär att man inte längre ska behöva ersätta banken för uteblivna ränteintäkter utan bara för kostnaderna som uppstår vid förtidsbetalningen när man säger upp ett bundet bolån.
– Äntligen! Det borde ha gjorts för länge sen. Bankerna har kunnat låsa in sina kunder genom ränteskillnadsersättningen. Nu kommer ekonomiskt svaga hushåll som tvingats in i dyra bundna lån kunna skaka av sig dem och utnyttja de möjligheter som ges på ett annat sätt.

Sågar sågningen av kreditförslagen
Robin Rushdi Al-Salehi, grundare av lokaldelningsplattformen Vakansa, sågar makrotillsynskommitténs förslag om lättnader i kreditrestriktionerna. Han menar att det till och med blir svårare för unga att ta sig in på den ägda marknaden med förslagen.
– Jag gillar Robin men den här gången är han rejält ute och cyklar. Han har fel i sin grundläggande analys på punkt efter punkt. Det finns klara svar i utredningen på alla hans påståenden.