Veckans Aktuellt v6: De borde inte slänga skit utan enas i arbetet mot kriminaliteten

VECKANS AKTUELLT | Ett väntat besked – men uppenbar risk att Riksbanken tar i för mycket framöver, menar expertkommentator Stefan Attefall som är kluven till Niklas Wykmans utredningsbesked; det är i grunden bra men kommer alldeles för sent – men det kan bli bra om till exempel John Hassler blir utredare.
Ett intressant inspel i hyresdebatten från Fredrik Törnqvist och en välkommen win win-lösning om Sverige via småhusbyggarna kan hjälpa Ukraina. Mindre välkommet är bråket i samband med att Byggnads lämnar det gemensamma projektet mot arbetslivskriminalitet.

Nicklas Tollesson programleder Veckans Aktuellt.

På torsdagsmorgonen lämnade Erik Thedéen sitt första räntebesked som riksbankschef: 50 punkters höjning, tydliga signaler om ytterligare 25 punkter i april och kanske ytterligare höjning i juni.

– Det var helt väntat med 50 punkters höjning. De behåller hökaktigheten och ger signaler om ytterligare räntehöjningar. Man vill för allt i världen hålla nere inflationsförväntningarna inför avtalsrörelsen i vår. Risken är att Riksbanken tar i för mycket framöver och knäcker konjunkturen. Slutar det med en höjning i vår och sedan prognoser om stabilisering och sänkningar kan vi hantera det här – men fortsätter man höja i juni signalerar det något annat, säger Stefan Attefall i Veckans Aktuellt.

Hoppas på John Hassler

 Niklas Wykman skrev på DN Debatt i helgen att regeringen ska tillsätta en utredning som ska se över ”makrotillsynen över låntagarbaserade åtgärder”, dvs amorteringskrav och bolånetak.

– Det är bra att man ser över kreditrestriktionerna men ett enigt finansutskott efterlyste detta för två år sedan – det här kommer för sent. Jag är rädd att detta innebär att man skjuter åtgärder framför sig. Jag är rädd att det innebär att startlånet, som ligger färdigberett, skjuts fram ett eller två år i onödan, i avvaktan på den här utredningen.

– Sedan är den här artikeln skrivet på ett sätt som gör att det känns som att man nästan ber om ursäkt till Riksbanken och Finansinspektionen för att man genomför utredningen – det känns som en fånig argumentation.

– Jag tolkar det som att det här blir en fristående utredning, en SOU. Jag hoppas att utredaren blir en ekonom, exempelvis John Hassler, som vågar göra en egen analys och inte bara följer i vad Riksbankens och Finansinspektionens ledband.

För låga hyresnivåer

Efter att ha tagits till Hyresmarknadskommittén kom i veckan beskedet att allmännyttorna i Stockholm får hyreshöjningar om i snitt 4,45 procent

Fastighetsägarna Stockholms vd Oskar Öholm:

”Givet de dramatiska kostnadsökningarna är jag genuint oroad över hyresrättens ställning på bostadsmarknaden. Vill vi stärka den måste hyresnivåerna utvecklas i takt med övriga kostnader i samhället”

– Ja, jag håller med Oskar Öholm. Nivåerna landade alldeles för lågt även om jag inte anser att de borde ha landat på nivån för Fastighetsägarnas första krav. Konsekvenserna av det här blir att bolagen drar in på underhåll.

Fredrik Törnqvist, vd för allmännyttiga Stångåstaden i Linköping, skrev i ett blogginlägg att hyresutvecklingen de senaste 25 åren har följt KPI. Samtidigt har det varit förhandlingar varje år som har varit jobbiga både för Hyresgästföreningen och fastighetsägarsidan. Han menar att det kanske är dags att tänka nytt och införa en indexreglering som följer KPI, precis som man gör med kommersiella lokaler.

– Ett intressant inspel i diskussionen, det skulle kunna användas som grundstyråra för hyresförhandlingarna. Han har en poäng i det där med förutsägbarheten, det är ett stort problem som jag tror att många fastighetsägare tycker att det hade varit värt en del att bli av med.

Båda parter har en del att jobba med

Fackförbundet Byggnads meddelade i veckan att de lämnar projektet ”Sund konkurrens och schyssta byggen”, Projektet har pågått i flera år och flera arbetsgivarorganisationer och fackförbund har varit inblandade i det här projektet som syftar till att motarbeta arbetslivskriminalitet. Byggnads kom med hårda ord mot Byggföretagen som gav svar på tal.

– Det är jättetråkigt att samarbetet avbryts, och att detta utvecklas till ett ordkrig mellan Byggföretagen och Byggnads, säger Stefan Attefall.

– Men båda parter har en del att jobba med. Byggföretagen kan jobba mer effektivt och Byggnads kan bredda sitt fokus. De borde inte slänga skit på varandra utan enas i det gemensamma arbetet mot arbetslivskriminaliteten.

Svårt att få igenom Hans Linds tankar politiskt

Fastighetsnytt gjorde ett stort reportage om svårigheterna att bygga småhus i Stockholm.

Professor Hans Lind vill ställa högre krav på kommunerna och få dem att planera och avsätta mark för småhus. Han säger:

”Det går ju att konstruera ett system där staten inkluderar småhus i bostadsförsörjningslagen, för att sedan diskutera sanktioner och bidrag beroende på hur reglerna följs.”

Stefan Attefall:

– Uppenbarligen har vi byggt för få småhus, både utifrån behov och som andel i det totala byggandet. Regeringen har uttryckt att man vill öka småhusbyggandet, frågan är hur detta görs på bäst sätt.

– Hans Lind förespråkar en ovanlig metodik med att styra kommunerna. Han har en poäng men frågan är hur långt en regering kan gå i att skicka styrsignaler till kommunerna. Att tvångsstyra blir svårt att få igenom politiskt.

En win win-situation

Det förs samtal om hur Sverige kan hjälpa till med återuppbyggandet av Ukraina.  Joakim Henriksson, Sverige-vd på Obos och ordförande för TMF Trähus, säger till Byggindustrin att det bara är regeringens beslut som fattas så kan man börja tillverka nödbostäder som ska hålla så hög klass att de ska kunna användas som permanenta.

Joakim Henriksson säger: ”Om Sverige bidrar med motsvarande belopp för bostäder som vi gjorde i sista vapenleveransen skulle vi rädda en stor del av den svenska småhusbranschen. Det är en win-win-situation för alla.”

Stefan Attefall:

– En utmärkt idé. Löser man bara svårigheterna med logistik, transporter och uppbyggnad på plats så vore det en fantastisk möjlighet nu under den djupa konjunkturnedgången branschen upplever under 2023 och 2024. Hoppas verkligen att idéerna håller, vi kommer att behöva stötta Ukraina. Och går det att genomföra praktiskt får det inte hänga på pengarna, här borde svensk biståndsbudget kunna bidra.