Alarik von Hofsten: Verkligheten äter ideal till frukost

DEBATT | Managementgurun Peter Drucker myntade uttrycket ”kultur äter strategi till frukost”. Alarik von Hofsten drar paralleller till debatten om svensk samhällsplanering.

Den österrikisk-amerikanske managementkonsulten Peter Drucker tillskrivs uttrycket ”kultur äter strategi till frukost”. Det är en målande beskrivning av att även den bästa och logiska affärsstrategin faller platt om rådande bolagskulturen inte ”köper” strategin.

Det är bara ett problem. Människor vill ofta bo och leva på ett annat sätt

Jag tycker mig se ett liknade fenomen inom samhällsplanering och bostadsbyggnadssektorn. Det etableras planeringsideal som politiker, kommunala- och statliga planerare, arkitekter och konsulter lägger ned stor möda på att förverkliga. Byggaktörer mer eller mindre tvingas bygga enligt idealen. Det är bara ett problem. Människor vill ofta bo och leva på ett annat sätt.

Låt mig ta ett par aktuella exempel.

Ideal #1 - Det ska vara bilfritt

Nya bostadsområden ska planeras med ett minimum av biltrafik och parkeringsplatser. Då kommer boende och besökande att gå, cykla eller ta färdmedel som är mer miljövänliga. Dessutom blir boendemiljön trevligare och mer hälsosam.

Verklighet #1 - Folk har bil och de åker bil.

Fler väljer bort bil, sägs det. Men det finns inga tecken på att folk i stor skala väljer bort bilen. Resultatet blir bostadsområden som må uppfylla planeringsidealet men som är omvittnat besvärliga att bo i.  Häromveckan illustreras det övertydligt i Täby Park utanför Stockholm. Utformningen av stadsdelen ska präglas av hållbarhet; miljömässigt, ekonomiskt och socialt heter det i visionen för området.

Lokaltidningen Mitt i Täby rapporterar att boende i nya stadsdelen tröttnat på att leta parkering. Restauranger och butiker i bottenplanen klagar på att kunderna uteblir. Detta alltså i en nyplanerad stadsdel som redan har 3500 invånare och som ska få många tusen till.

Irritationen växer. Protestlistor skrivs. Kommunen pressas. Täby Park är inte unikt på den här punkten

Det är gångavstånd till Roslagsbanan in till Stockholm. Det finns bussterminal, Sveriges 4:e största shoppingcentrum samt skolor och idrottsanläggningar inom gång- och cykelavstånd. Det blir inte mycket bättre förutsättningar för idealet än så. Men det är köer till garageplatser och det är huggsexa om parkeringsfickor. Andra konstaterar att om det inte blir ändring kommer många välja bort Täby Park. Irritationen växer. Protestlistor skrivs. Kommunen pressas. Täby Park är inte unikt på den här punkten. Verkligheten äter ideal till frukost.

Ideal #2 - Blandad bebyggelse motverkar segregation

Nya bostadsområden ska planeras för folk i olika inkomstgrupper och olika livssituationer. Det är ett bra sätt att undvika segregation och borgar för socialt stabila bostadsområden enligt idealet. Att det finns en blandning av upplåtelseformer är en central del av det hela.

Verklighet #2 - Det går inte att bygga bort segregation

Aktuell forskning visar att det inte funkar särskilt bra. I en nyutkommen rapport konstaterar KTH-professorn Mats Wilhelmsson att det inte går att bygga bort segregationen. På uppdrag av Region Stockholm har han kartlagt alla 1287 demografiska områden (DeSO) i länet och hur inkomster utvecklats mellan 2015 och 2023.

Hans slutsats är att det finns ingen eller väldigt låg påverkan på segregationen av blandade upplåtelseformer. Det gäller speciellt i områden med många hyresrätter och där försök gjorts med att blanda in fler bostäder med äganderätt.

Dagens Industri publicerade 12 november ett stort uppslaget reportage som beskriver varför blandade bostadsområden misslyckas.  Utgångspunkten där är forskning bedriven av Anna Granath Hansson på internationella forskningsinstitutionen Nordregio.

”Billiga” bostäder kan inte anvisas till dem med lägst inkomst utan att det rör upp konflikter

I korthet konstateras att det inte verkar möjligt att bygga bostadsområden där hög- och låginkomsttagare bor sida vid sida. Ett möjligt hinder för att åstadkomma detta sägs vara att social housing är tabu i Sverige. ”Billiga” bostäder kan inte anvisas till dem med lägst inkomst utan att det rör upp konflikter. Frihamnen i Göteborg och Vallastaden i Linköping nämns som områden där ambitionen varit hög för att få till en blandning av inkomstgrupper men där det varit svårt att fullfölja i praktiken. Verkligheten äter…

Kan verklighet och ideal mötas?

De flesta verksamma i bostadssektorn känner säkert igen de två typexemplen på ideal som kan ha svårt att möta verkligheten. Varför är det så? Implementeringen kan självfallet vara mer eller mindre bra. Att lära av de lyckade exemplen är en given genväg att prova.

Planerare i alla läger måste låta sig konfronteras med vad folk vill ha och hur de vill leva sina liv

För min del bedömer jag att under de närmaste åren kommer det vara ännu mer väsentligt än förut att skaffa sig gediget faktaunderlag och våga ifrågasätta egna valda sanningar.  Planerare i alla läger måste låta sig konfronteras med vad folk vill ha och hur de vill leva sina liv. Vi kommer från en tidsperiod där ”allt” som byggdes gick att sälja. I den situationen kan planering- och säljsidan av marknaden driva sina ideal. Nu är vi inne i en tid där köpare och hyresgäster till nybyggt inte står på kö. Tvärtom, de har de aldrig haft så mycket att välja på. Då kommer de undvika att köpa sånt som försvårar livet för dem.

I en krönika på Bostadspolitik.se citerar KTH-professorn Hans Lind vad en ingenjörskollega sagt på en konferens: ”Människor vill leva på ett visst sätt. Det är vår uppgift som ingenjörer att se till att de kan göra det utan att hota klimatet”.  Det är ett synsätt värt att begrunda. Finns idealen till för dem som planerar eller dem som förväntas bo där?

Alarik von Hofsten
Frilansande stadsutvecklare och rådgivare till kommuner