Adam Cocozza: Vill politiken sänka inkomstkraven måste den först sänka riskerna
LEDARE | Det höjs röster för att fastighetsägare ska sänka sina inkomstkrav vid uthyrning – resonemanget är att kraven stänger ute människor från bostadsmarknaden. Ambitionen är i grunden god. Men innan man drar slutsatsen att inkomstkraven är för höga bör man dock ställa sig frågan varför de finns.
För fastighetsägare handlar det inte om ovilja att hyra ut till människor med svagare ekonomi. Det handlar om riskhantering.
När en hyresgäst slutar betala hyran kan konsekvenserna bli betydande. Inte bara i form av uteblivna hyror, utan också i form av långdragna rättsprocesser och administrativa kostnader. Nedan följer ett verkligt exempel – hämtat direkt från Botryggs verksamhet – på hur en sådan process kan se ut:
I augusti 2024 började en hyresgäst betala hyran sent. Även hyrorna för september och oktober betalades för sent. I oktober skickades därför en rättelseanmodan med information om att hyresavtalet riskerade att sägas upp om hyran inte betalades i tid.
I december 2024 upphörde hyresbetalningarna helt.
När en hyresgäst slutar betala är det alltså inte bara en förlorad hyra. Det är en lång juridisk process med betydande ekonomiska och administrativa konsekvenser
I januari 2025 inleddes uppsägningsprocessen i Hyresnämnden.
I juli 2025 hölls sammanträde i Hyresnämnden, det vill säga först sju månader efter att hyresgästen slutade betala hyran. Vid sammanträdet träffades en överenskommelse där hyresgästen accepterade att hyresavtalet hade upphört och fick tre månader på sig att flytta ut mot att tre månadshyror betalades. Anledningen till att vi accepterade denna överenskommelse var att få en stadfäst uppgörelse, i syfte att undvika att processen skulle kunna fördröjas genom ett överklagande i sak.
Trots detta har hyresgästen fortfarande möjlighet att överklaga, vilket också skedde: I oktober 2025 överklagade hyresgästen sin egen uppgörelse. Möjligheten att vinna framgång var i praktiken obefintlig, men överklagandet innebar ytterligare tidsutdräkt.
I december 2025 meddelade Svea hovrätt att överklagandet avslogs. Därefter kunde verkställighet begäras hos Kronofogden.
I februari 2026 verkställdes avhysningen, 15 månader efter att hyresgästen slutat betala hyran.
Men processen slutar inte där. När avhysningen genomfördes var lägenheten inte tömd. Kronofogden fick därför deponera möbler, en kostnad som faktureras till fastighetsägaren. Lägenheten var dessutom i mycket dåligt skick och kraftigt nedsmutsad. Kostnaderna för städning och återställning landar också på fastighetsägaren, som måste driva en separat rättsprocess för att försöka få ersättning.
När en hyresgäst slutar betala är det alltså inte bara en förlorad hyra. Det är en lång juridisk process med betydande ekonomiska och administrativa konsekvenser. Det är mot denna bakgrund man måste förstå varför fastighetsägare ställer krav på betalningsförmåga vid uthyrning.
Lösningen kan inte vara att kräva att fastighetsägare ska bortse från riskerna. Lösningen måste i stället vara att minska riskerna i systemet
Samtidigt finns det ett legitimt samhällsintresse av att fler människor ska kunna få en bostad. Höga inkomstkrav kan göra det svårare för unga, nyanlända och personer med osäkra inkomster att komma in på bostadsmarknaden. Men lösningen kan inte vara att kräva att fastighetsägare ska bortse från riskerna. Lösningen måste i stället vara att minska riskerna i systemet.
Det kan till exempel handla om snabbare processer vid upprepade betalningsdröjsmål, begränsade möjligheter att överklaga eller bättre möjligheter att få ersättning för kostnader vid avhysning. Om regelverket gjorde det möjligt att hantera dessa situationer snabbare och mer förutsägbart skulle också riskerna minska, och när riskerna minskar kan också kraven vid uthyrning bli lägre.
Så länge en obetald hyra kan utvecklas till en rättsprocess som sträcker sig över nästan två år kommer fastighetsägare att vara mycket noga med vem de hyr ut till.
Det är inte ett uttryck för ovilja. Det är en konsekvens av hur systemet är utformat.
Adam Cocozza
Vd för Botrygg, en av Bostadspolitik.se:s delägare
