Lina Brantemark: Vissa ljusglimtar i storstädernas budgetförslag
LEDARE | Även Stockholms framflyttade bostadsmål är helt orealistiskt.
Ska bostadsbyggandet komma i balans behöver gängse modeller omprövas.
Men det finns, trots allt, vissa ljusglimtar i storstädernas budgetar.
Som bostadsutvecklare måste du ha förståelse och kunskap om kommunernas budget, oavsett om det gäller tillväxtorter eller storstäder. Efter att ha dykt ner i just storstadskommunernas kommande budgetförslag ser jag en del ljusglimtar. Men frågan är fortsatt: När sätter vi oss ned tillsammans för att prata om de branschgemensamma utmaningarna?
En orealistisk ekvation när vi i år bara sett en handfull byggstarter
Jag uppskattar goda ambitioner, men samtidigt ser jag inte hur vi ska nå ett bostadsbyggande i balans utan att vi omprövar gängse modeller och skapar en flexibilitet över både tid och konjunkturcykler. För att ta ett aktuellt exempel: Stockholms stad justerar sitt mål om att bygga 140 000 bostäder. Volymmålet kvarstår men året för att nå slutmålet ändras från 2030 till 2035. Det faktiska bostadsbyggandet som ska levereras årligen fram till dess innefattar cirka 6 000 bostäder – en orealistisk ekvation när vi i år bara sett en handfull byggstarter. Med tanke på att prognosen för hela Sverige 2024 indikerar 24 000 bostäder, verkar det osannolikt att 25 procent av dessa ska byggas i Stockholm.
På vilket sätt ska de, till skillnad från andra bostadsutvecklare, kunna byggstarta under rådande ekonomiska läge? Detta, om något, är vad vi behöver samtala om
Ytterligare ett intressant exempel är Göteborgs stad, där man ger ett utökat mandat till det av Göteborgs stad helägda fastighetsbolaget AB Framtiden för att säkerställa att de kan upprätthålla sin produktion. Jag är nyfiken på hur AB Framtidens projektkalkyler ser ut med dagens finansiella förutsättningar. På vilket sätt ska de, till skillnad från andra bostadsutvecklare, kunna byggstarta under rådande ekonomiska läge? Detta, om något, är vad vi behöver samtala om.
Det gemensamma fokuset för kommuner och stat är att tillsammans uppnå det nationella målet om långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Detta mål är inte tidsatt och jag tycker det finns mer att önska för att vi gemensamt ska nå dit. Var finns alla åtgärder för att lyckas med målsättningen? Alla behöverfå ökad förståelse för nuläget och för framtiden, och det är allas vårt ansvar att bidra till detta.
Detta visar på handlingskraft i bägge kommuner och det är positivt att den här typen av riskfördelning står utskriven
Trots allt finns det några ljusglimtar som är värda att nämna. I Malmö stads budgetförslag står det uttryckligen att man ska underlätta för bostadsbyggande i ett tufft ekonomiskt läge i den mån det är möjligt. Man ska också rusta för att vara väl förberedda när krisen vänder genom både planläggning och exploateringsförberedelser. I Göteborgs stad är det tydligt att exploateringsekonomin ska ge ett överskott, så att exploatering i ytterstaden kan tillåtas gå med underskott. Detta visar på handlingskraft i bägge kommuner och det är positivt att den här typen av riskfördelning står utskriven, även om den inte omnämns så. För ska vi vara helt krassa, behövs helt annan riskmedvetenhet för att det ska kunna byggas bostäder framöver.
Branschen har efterfrågat tydligare analyser av genomförbarheten tidigt i projekten, något som jag har tagit upp i tidigare ledare. Ökat fokus på framdrift och delad risk för att minska på kostnaderna kommer vara avgörande för att komma framåt. I Stockholms stads budgetförslag tolkar jag det som att ett sådant arbetssätt kommer inledas. På andra sidan står vi i branschen och välkomnar detta med öppna armar, vi är redo!
Lina Brantemark
Redaktionsmedlem, Bostadspolitik.se
Affärsområdeschef, Obos Kärnhem och Obos Nya Hem
