Zmarta: Husnotan krymper med 55 000 kronor

På knappt två år har utgifterna för en genomsnittlig husägare i Sverige minskat med drygt 55 000 kronor. För husägarna i Stockholm har det blivit närmare 86 000 kronor billigare att bo i hus, trots att huspriserna ökat under samma period. Det visar Zmarta Husägarindex för det tredje kvartalet 2025.

Zmarta Husägarindex sträcker sig tillbaka till 2007 och mäter hur stora utgifterna är för att bo i småhus (villa, kedjehus, radhus och parhus) med hänsyn till rådande bostadspriser.

Strax över 160 000 kronor om året. Så stora är utgifterna för en genomsnittlig svensk husägare med 70 procents belåningsgrad, visar nya siffror för det tredje kvartalet. Det är cirka 3 600 kronor mindre än föregående kvartal.

Jämfört med toppnoteringen för Zmarta Husägarindex i början av 2024 har utgifterna fallit med en fjärdedel (-24,6 procent) eller cirka 55 000 kronor. I Storstockholm har husnotan krympt med nästan 86 000 kronor sedan toppnoteringen.

Räntefallet positivt för högbelånade
Orsaken bakom den billigare husnotan är främst de fallande räntorna. Sedan toppen har husägarnas ränteutgifter minskat med närmare 40 procent. Störst positiv effekt syns såklart i Stockholm där huspriserna är högst. Här har husägarnas ränteutgifter minskat med nästan 87 000 kronor jämfört med toppen (70 procents belåningsgrad). Det trots att huspriserna i Stor-Stockholm har ökat med i snitt 350 000 kronor under samma period, vilket spätt på lånebördan.
– Det är en rejäl räntegåva som de svenska husägarna har fått lagom till jul. Även om de fallande bolåneräntorna främst gynnar personer med stora bolån, kan många husägare se fram mot mer pengar över i plånböckerna. Förhoppningsvis kan det även gynna hårt prövade butiksägare under årets julhandel, säger Zmartas hushållsekonom Ola Söderlind.

Göteborg sticker ut
Jämför vi husnotan för det tredje kvartalet med föregående kvartal har den blivit billigare i samtliga storstadsområden. I Stor-Stockholm är minskningen 6 200 kronor och i Stor-Malmö drygt 4 700 kronor (vid 70 procents belåningsgrad). Undantaget är Stor-Göteborg. Här har de totala utgifterna stått nästan still och minskningen är knappt 250 kronor, jämfört med föregående kvartal. Detta trots att räntorna fallit.
– Räntefallet äts framförallt upp av ökade elpriser, men även av ökad amortering eftersom småhuspriserna ökat ganska kraftigt i Göteborgsområdet under tredje kvartalet. De ökade huspriserna medför också att lånen sväller och ränteutgifterna minskar därför inte lika mycket som i övriga storstadsområden, säger Ola Söderlind på Zmarta.