#199 Johan Löfstrand: Allmännyttan måste vara affärsmässig
BOPOLPODDEN | Allmännyttan måste vara affärsmässig. Regeringen tar inte byggkrisen på allvar. Visst ska branschen ta socialt ansvar – men kommunerna måste ta kostnaderna.
Möt Johan Löfstrand, ordförande i Sveriges Allmännytta och toppolitiker inom S, i ett samtal om hans väg i politiken, varför det är bra att Sveriges allmännytta har en politisk styrelse och varför han inte tycker att det är rätt att gå ut i media med sina hyreskrav. Samtalet kommenteras av Kent Persson, som efterfrågar en mer aktiv ordförande.
Johan Löfstrand har varit socialdemokratisk riksdagsledamot sedan 2002. Han var bostadspolitisk talesperson 2018–2022 (du kan lyssna på honom inför valet i Bopolpodden här). Efter valet 2022 blev han vice gruppledare för Socialdemokraterna i riksdagen och han är fortfarande suppleant i civilutskottet. I mars 2023 valdes han till ordförande i Sveriges Allmännytta.
– Det är en organisation som har funnits länge, som är ansvarstagande och som har en långsiktig agenda. Något som är unikt med Sveriges Allmännytta är att vi har en politiskt tillsatt styrelse med partier från höger till vänster, men där vi ändå landar i en gemensam agenda som är framförhandlad och kompromissad kring hur vi tycker att våra medlemsföretag ska jobba och vilka politiska frågor som är viktiga.
De största utmaningarna nu är bostadsbyggandet, den sociala bostadspolitiken och att skapa en bättre balans mellan upplåtelseformerna.
– Just i dag är det ju frågan om bostadsbyggande som är den absolut största frågan. Att vi har ett bostadsbyggande som har slagit i backen är väl den absolut största utmaningen för branschen och där tror jag att vi kan bidra.
Oklart hur stor allmännyttan bör vara
Hyresgästföreningen släppte nyligen en rapport som visade att allmännyttans del av bostadsmarknaden har minskat från 25 till 16 procent. Johan Löfstrand har ingen siffra som han tycker är den optimala andelen, utan konstaterar att det är olika beroende på förutsättningarna i olika kommuner.
– Det är svårt att sätta en siffra på det där men jag tror i grund och botten att allmännyttan på sina håll behöver ta ett mycket större ansvar och det innebär ju att man då behöver bygga mer.
– Men på andra håll kanske man behöver se över sina bestånd och se till att få ett av de bästa bestånden. Och grunden är att kommunerna ska klara av sitt bostadsförsörjningsansvar.
– Den största risken för allmännyttan är om den inte är affärsmässig. Man ska bedriva en verksamhet som genererar goda resultat men där man också hela tiden skapar en marginal för att göra nyinvesteringar.
Skeptisk till försäljningar
Samtidigt uttrycker han en generell skepsis mot att sälja det allmännas tillgångar.
– Tittar vi på en del av de utförsäljningar som har skett så har ju inte alla skapat mervärden för medborgaren.
– Jag tycker att allmännyttan och den generella bostadspolitik som vi har i Sverige är viktig för att vi även fortsatt ska ha ett land som hålls samman. Skulle vi gå över till någon typ av social housing eller en väldigt mycket friare hyressättning så är min oro att segregationen skulle öka ytterligare.
Angående det sociala ansvarstagandet säger Johan Löfstrand:
– Vi har en allmännytta som bygger på affärsmässig grund. Ansvaret för bostadsförsörjning av kommunens invånare ligger på kommunen. Om kommunen vill att någon ska ta ett ansvar för utsatta människor, oavsett om det är allmännyttan eller om det är en privat aktör, då anser jag att kommunen måste stå för de kostnaderna.
– Samtidigt som jag såklart tycker att allmännyttan ska ta ett stort bostadssocialt ansvar måste vi ha ett system där vi ser till att det är kommunen som ansvarar för detta och att allmännyttan är ett verktyg.
Tror inte på indexsystem
Hyresförhandlingarna för 2024 års hyror har precis inletts och hyressättningssystemet är ifrågasatt. Johan Löfstrand tror inte alls på allmännyttiga Stångåstadens vd:s Fredrik Törnqvists idé om ett indexbaserat hyressystem.
– Det är ett system som används för kommersiella lokaler och där man ska vara medveten om att till exempel Svensk Handel hyresgäster inte är så rackarns glada just nu. Jag tror att man jobbar ganska hårt med att hitta andra modeller. Man kan tycka att det är enkelt att ha en typ av indexuppräkning, men jag tror inte att det fungerar. Jag tror att det är mycket bättre med förhandlingar där man hittar avvägningar.
– Om man skulle ha någon typ av indexreglering då innebär det ju i grund och botten att vi skulle ha en hyresreglering. För det är ju inte så att vi kan ha en indexuppräkning utan något som helst konsumentskydd. Och det tror jag inte de aktörerna som driver indexhyror egentligen vill ha.
"Man ersatte det gamla systemet med ingenting"
Vi befinner oss mitt i en bostadsbyggnadskrasch och frågan om riskdelning och statlig inblandning är stor i debatten.
– Vi hade ett utvecklat bostadspolitiskt system i Sverige fram till 90-talskrisen där staten kanske tog lite för stort ansvar för att bygga bostäder. Efter 90-talskrisen var alla överens om att man behövde se över de system som fanns. Problemet var att man ersatte det gamla systemet med ingenting. Och nu har vi under ganska lång tid levt med ganska skrala bostadspolitiska satsningar.
– Jag tror i grund och botten att vi behöver göra en större satsning, vi skulle behöva ha någon typ av långsiktig politisk överenskommelse istället för att som under de senaste åtta åren debattera om vi ska lägga tre miljarder på ett investeringsstöd eller inte.
– Vi skulle nog behöva ha en mycket större omläggning där vi ser till de utmaningar vi har: Att vi har en bostadssituation som inte fungerar i våra större städer. Att vi i norra Sverige har en industriboom men inte klarar av att få fram bostäder till de människor som ska flytta dit och så vidare.
– Och vi ser att varje gång som vi går in i en lågkonjunktur så får byggbranschen gigantiska problem och måste varsla och säga upp folk och nu ser vi till och med att en del av småhusbranschen inte klarar av att överleva. Det här kan inte politiken acceptera. Det absolut viktigaste är att skapa någon typ av långsiktig kontinuitet i bostadsbyggandet.
– Under de senaste 20 åren har vi haft ett väldigt konjunkturstyrt byggande och det blir ju både dyrt och ineffektivt.
Johan Löfstrand vill se en låg moms på hyran, att allmännyttan ska undantas från LOU – och en stöttning av industriellt byggande.
Politikerna har för låg krisinsikt
Samtidigt menar han att politikerna på riksnivå inte har insett att det är kris.
– Det är nog min bedömning. För tittar man på vad regeringen säger, så säger ju Svantesson till exempel att byggkonjunkturen vänder 2025. Jag tror inte det. Och det tror inte de medlemsbolag som jag pratar med heller. Kommer det byggas nånting 2025 så är det för att ägaren säger: ”Nu är det viktigt att vi bygger.” Det kommer inte vara för att förutsättningarna kommer vara speciellt goda. Och där tycker jag att regeringen i dagsläget inte riktigt tar krisen på allvar.
Bostadspolitik.se:s Kent Persson kommenterar:
– Sveriges Allmännytta har fått en ordförande med hög kunskap om bostadspolitik och med stor erfarenhet av hur politiken fungerar, det är bra.
– Allmännyttan tar stort socialt ansvar, bland annat äger de mycket i utanförskapsområden. Jag hoppas att Johan kan ta tag lite mer i de här frågorna för jag tycker att Sveriges Allmännytta är lite passiva; de lutar sig mot den generella svenska välfärden och jag tror inte att den är den framtida lösningen för de mest utsatta hushållen. Jag ser gärna att de kliver fram mer kring frågan om hur en heltäckande social bostadspolitik kan se ut.
Kent Persson tror också att de kan bli en utmaning för Johan Löfstrand att balansera sina båda roller.
– Han har en framträdande roll för Socialdemokraterna i riksdagen och förknippas mycket med de bostadspolitiska frågorna. Samtidigt leder han en stor organisation som är politiskt styrd, som har många intressen involverade, och som även har privatägda associerade medlemmar.
– Nu pågår känsliga hyresförhandlingar och han försöker hitta en ”mittemellanposition”, men jag tror att han kan behöva träda fram mer och förklara att bolagen behöver ha högre hyresökningar än vi har sett tidigare – annars kommer många allmännyttiga bolag få det väldigt svårt framöver.
