#319 Valspecial, Patrik Karlson (L): "Jag vill få till stora förändringar"

BOPOLPODDEN | Bopolpoddens valsatsning fortsätter med Liberalernas Patrik Karlson, som beskriver bostadsmarknaden som dysfunktionell och vill sätta hårdare press på kommunerna att få fram byggbar mark.
Han vill se kortare ledtider, fler byggherredrivna detaljplaner, friare hyressättning i nyproduktion och bättre möjligheter för unga och förstagångsköpare att komma in på bostadsmarknaden.
Han pratar också om behovsbostäder, startlån, bosparande, hyresrättens roll, blandad bebyggelse – och varför han är beredd att ompröva sin skepsis mot statliga insatser för att få till bredare lösningar.
Anna Bellman programleder och expertkommentator Lennart Weiss är med i studion.

Patrik Karlson tog över Liberalernas bostadspolitiska frågor för ungefär ett och ett halvt år sedan. Själv beskriver han inte uppdraget som något han aktivt sökte sig till, utan som en följd av en intern omgruppering i riksdagsgruppen. Men i efterhand är han glad att han tackade ja.
– Det finns extremt mycket att lära sig i det här men det finns också extremt många duktiga människor utanför politiken som jobbar med de här frågorna och som också är väldigt duktiga på att ta kontakt med oss. Jag försöker träffa så många olika människor och organisationer som möjligt. Man lär sig saker hela tiden, säger Patrik Karlson i poddavsnittet.

”Svagt VG”
När han summerar mandatperioden ger han regeringen ett svagt VG i bostadspolitik. Han lyfter förenklingar av byggregler och bygglov, förändringar för studentbostäder, flexibel hyresmarknad och hyrköp som exempel på sådant som har gått framåt. Samtidigt är han tydlig med att det inte räcker.
– Man ska ändå vara lite ärlig, det är väl klart att man hade hoppats på mer men då måste man också sätta det i kontext till vilken period vi har befunnit oss i som land också.

Det som skaver mest är att större reformer av hyresmarknaden inte har varit politiskt möjliga, säger han. Han hade också velat se skarpare förslag för att få igång småhusbyggandet på riktigt. Men framför allt återkommer Karlson flera gånger till kommunernas roll. Enligt honom håller vissa kommuner nere antalet byggrätter och låter detaljplaner ligga i kö på ett sätt som bidrar till högre priser.
– Det tycker jag är förkastligt. Det är ju inte politikens uppgift att pressa ut lite fler kronor för att finansiera driftsbudgeten till vård och omsorg utan det är ju att säkerställa att företagarna har lokaler att kunna ha sina verksamheter i och att människor ska få de bostäder man faktiskt efterfrågar och vill bo i.

Han vill därför se hårdare statligt tryck på kommunerna. Det kan handla om tidsfrister för detaljplaner, fler byggherredrivna detaljplaner och i sista hand även viten.
– Jag utesluter ingenting i det här fallet, att även få in en sån form av lagstiftning. Sen är det ju inte det som jag strävar efter att göra. Jag vill absolut jobba mer med morot än piska.

Får medhåll av Weiss
Expertkommentator Lennart Weiss, som är med i studion, håller med om att byggherredrivna detaljplaner kan vara ett viktigt verktyg. Han menar att det både kan minska den kommunala byråkratin och förbättra projektens ekonomiska genomförbarhet, eftersom byggherrar ofta är bättre på att prioritera sådant som kunderna faktiskt värderar.
– Byggherredrivna detaljplaner, det är en alldeles utmärkt idé i de kommuner där det tillämpas. Det görs på vissa håll, i Stockholmsområdet och där går det fortare.

Patrik Karlson kopplar de långa processerna till byggkostnaderna. Det räcker inte att byggbranschen försöker effektivisera, menar han, om markpriser, utdragna processer och överklaganden samtidigt äter upp effekterna.
– Men vad spelar det där för roll på sista raden? Om det parallellt är så att priserna sticker iväg något oerhört hela tiden, vilket de har gjort under de senaste decennierna, då äter det upp de effekterna helt.

Staten inte ensam problemlösare
Samtidigt vill han inte göra staten till ensam problemlösare. När samtalet kommer in på kommuner med vikande befolkning och bostadsområden där det kan krävas rivningar, säger Patrik Karlson att ansvaret i grunden ligger på fastighetsägaren. Men han öppnar för att staten kan behöva ta en större roll i vissa lägen.
– Vi har inte tagit ställning till om vi vill se ett nationellt stöd för just rivning. Men vi har sagt att vi kan vara med med statligt stöd i de utsatta områdena för att riva det som man har kommit fram till inte är bra för området i stort och hjälpa till att bygga upp.

På tillväxtorter med stora industrietableringar, exempelvis i norra Sverige, vill han hellre bygga vidare på befintliga verktyg än skapa nya parallella system. Han nämner Norrlandsfonden och statens möjliga roll som garant.
– Vi är absolut öppna för att stärka den delen ytterligare för att kunna hjälpa de tillväxtkommuner som ju också är viktiga för staten.

Lennart Weiss efterlyser här ett större finansiellt tänkande. Han menar att Sverige behöver titta mer på hur andra länder använder obligationsmarknader, fonder och externa kapitalflöden för att klara stora bostads- och samhällsbyggnadsuppgifter.
– Vi är fortfarande lite inne på projektmedel, vi sticker till lite småpengar. Men det krävs helt andra resurser, säger Weiss i podden.

Patrik Karlson understryker då att han inte utesluter något. Han beskriver bostadsfrågan som så grundläggande att även en liberal politiker med instinktiv skepsis mot statliga ingrepp måste kunna tänka bredare.
– Jag skulle absolut vara beredd att göra det i de här frågorna för jag ser som sagt bostadsfrågan som ett sådant grundläggande fundament till att få hela vårt land att fungera. Och det spiller ju egentligen över på allting.

Vill göra Bostad först obligatoriskt
Den sociala bostadspolitiken är ett av de områden där Patrik Karlson vill gå vidare. Liberalerna vill göra Bostad först obligatoriskt för kommunerna och har också lanserat behovsbostäder. Han beskriver Bostad först som en modell med goda resultat, men säger att vissa kommuner trots det inte arbetar med frågan.
– Det är vissa kommuner som fullkomligt struntar i det ändå. De skulle klara av det men de bryr sig inte… Och det är därför vi vill göra det obligatoriskt. Vi anser att det borde vara giltigt i 290 kommuner.

På frågan om Liberalerna rör sig i en mer socialliberal riktning svarar han att partiet alltid har haft en socialliberal bostadspolitik. Skillnaden är snarare att han ser tydligt var marknaden inte räcker till.
– Det kommer alltid finnas en grupp människor som kommer behöva ha ett extra stöd ifrån det offentliga. Sen hur stor den gruppen är, det varierar över tid. Men det är klart att det alltid kommer finnas.

Samtidigt står Liberalerna fast vid att de vill ha ”mer marknad” på den ordinarie bostadsmarknaden. Patrik Karlson återkommer till friare hyressättning i nyproduktion, men vill inte låsa sig vid en exakt konstruktion. Moderaternas trygghetshyror ser han som ett sätt att få igång en bredare diskussion om hyresregleringen.
– Jag är inte superintresserad av att låsa fast mig vid en exakt konstruktion utan är intresserad av att hitta en förändring som gör hyresmarknaden mer dynamisk och mer lönsam för samtliga.

Han betonar samtidigt hyresrättens betydelse. Sverige har ett stort ägt boendebestånd, konstaterar han, men hyresrätten behövs för rörlighet, etablering och för människor som snabbt behöver hitta en bostad.
– Jag tror som sagt att den har en central och viktig funktion i att ha ett fungerande land just utifrån att den är så flexibel för människor som snabbt behöver hitta en ny bostad eller flytta till en annan ort eller som kommer ifrån ett annat land.

Vill se skattefritt bosparande
När frågan om unga och förstagångsköpare kommer upp beskriver Patrik Karlson lättnaderna i kreditrestriktionerna som ett första steg, men inte tillräckligt. Han vill se skattefritt bosparande efter norsk modell och startlån.
– Det kommer inte vara tillräckligt, absolut inte. Jag tror fortfarande på att vi måste införa ett skattefritt bosparande, likt den modell som är i Norge.

Startlånet är färdigutrett sedan länge, men har inte genomförts under mandatperioden. Patrik Karlson kopplar det till det ekonomiska läget och behovet av att hålla tillbaka inflationen.
– Det har liksom varit lite av en försiktighetsprincip då i ett första steg.

På hyresfrågan får han också svara på hur människor med vanliga inkomster ska klara högre hyror om systemet blir friare. Här lyfter han löner, tillväxt och skattesänkningar på arbete – men kommer själv tillbaka till bostadsbidraget som ett centralt verktyg.
– Vi behöver reformera bostadsbidraget. Där har du en del som kommer hjälpa jättemycket i den här frågan. Den behöver dels höjas men också omfatta fler.

Beröm från experten
I slutet av samtalet summerar Lennart Weiss att Karlson skiljer ut sig genom att resonera fritt och sätta olika delar av bostadspolitiken i samband med varandra. Han ser likheter mellan Liberalerna och Kristdemokraterna, men noterar också att Karlson inte uttrycker den oro för hushållens skuldsättning som Weiss hör hos Moderaterna.
– Vi slipper den här lite stela talepunktsretoriken helt enkelt därför att Patrik bottnar i sina värderingar, i sin politik och ser hur saker och ting hänger ihop och vågar tänka lite utanför pratmanuset.

Lennart Weiss lyfter också Karlsons resonemang om blandad bebyggelse, där Liberalernas talesperson säger ja till fler upplåtelseformer och mer variation – men nej till ogenomtänkt förtätning som inte passar in i befintliga miljöer.
– Jag har inga problem alls med när man bygger nya områden att det är blandad bebyggelse. Jag tycker också när det kommer till utsatta områden att man måste ha en större blandning av upplåtelseformer.

Patrik Karlsons egen slutsats inför en möjlig fortsättning som bostadspolitisk talesperson är att bostadsfrågan behöver få större utrymme och att politiken måste orka hålla ihop flera perspektiv samtidigt.
– Det finns så himla många delar här så jag tror man måste ändå jobba brett. Annars blir det bara förändringar i marginalen. Jag vill få till stora förändringar.

Lyssna på hela samtalet i Soundcloud-spelaren ovan eller i din poddspelare. Eller titta på samtalet i videoformat via Youtube nedan.