#182 Ulrika Blomqvist: Tomträtten är en rävsax för bostadsrättsföreningar

BOPOLPODDEN | Systemet med tomträtter borde göras om i grunden – det skapades i början av 1900-talet och är inte anpassat efter dagens verklighet. Det menar Bostadsrätternas vd Ulrika Blomqvist i ett samtal om det tuffa läget för många bostadsrättsföreningar. Samtalet kommenteras av Lennart Weiss, som menar att ideologin i det här fallet får stå tillbaka för den kommunala ekonomin. Programledare: Anna Bellman.

 

Ulrika Blomqvist har varit vd för Bostadsrätterna i tio år i april.

Bostadsrätterna omfattar nästan 9 500 av landets 28 000 bostadsrättsföreningar och syftet är – förutom att driva opinion om bostadsrättsfrågor – att hjälpa främst bostadsrättsstyrelser i deras vardag.

Ulrika Blomqvist har ägnat i stort sett hela sitt yrkesverksamma liv åt bostadsrättsfrågor.

– När jag började var det många föreningsmänniskor som bodde i bostadsrättsföreningar, men boendet har sedan dess blivit mer individualiserat. Det är nuförtiden svårare att få personer att engagera sig i styrelserna. Man köper ju inte bara en lägenhet, utan också ett medlemskap i en förening. Och för att en förening ska fungera måste det finnas eldsjälar som engagerar sig.

Dubbel smäll för högbelånade

Läget för bostadsrättsföreningarna i dag ser, som det mesta i samhället, olika ut för olika föreningar. Vissa äldre föreningar har väldigt låg belåning och klarar sig bra, medan nyare högbelånade föreningar drabbas hårt av de höjda räntorna, och tvingas till stora avgiftshöjningar, vilket leder till en dubbel smäll för de bostadsrättsinnehavare som också har en hög privat belåning.

Fördelningen av belåningen ändrades på 1990-talet.

– Tidigare låg 95–99 procent av belåningen i föreningen och de boende gick in med en liten insats. Efter 90-talskrisen ändrade man ränteavdragssystemet så att man la över större delen av finansieringen på bostadsrättsinnehavarna, vilket var bra. I dag ligger 70–75 procent av belåningen på de boende, vilket har gett mer ekonomiskt välmående föreningar.

 Föreningar med tomträtt får stora höjningar

Ett problem som varit i ropet den senaste tiden är stora höjningar av tomträttsavgälderna, det vill säga avgifterna som boende som inte äger marken som huset står på betalar, vanligtvis till kommunen.

Avgälderna bestäms utifrån markvärdet och skrivs upp vart tionde år. I podden nämns ett exempel där höjningen ligger på 190 procent.

– Kruxet med tomträtter är att föreningen sitter i en rävsax. Kommer man inte överens kan fallet prövas av domstol, men föreningen har inget att förhandla med. Föreningen kan aldrig säga ”nej, vi accepterar inte detta, vi väljer att inte vara kvar”. Man kan ju inte montera ner huset och sätta upp det någon annanstans. De har inget val. Då måste man höja årsavgiften för de boende eller vidta andra åtgärder, som bland annat innebär att till exempel underhåll måste sättas på vänt.

Stockholms stad har erbjudit föreningarna att få köpa loss marken, rabatterad med 15 procent, vilket Ulrika Blomqvist menar är för dyrt – det är knappt någon förening som har gått med på det, och villaägare med tomträtt får köpa loss marken till en rabatt om 50 procent.

– Hela systemet behöver ses över. Det skapades 1908, på 50-talet gjordes vissa justeringar och för drygt tio år sedan kom en utredning som det inte har hänt något med. Det här är ett system som uppfattas som orättvist och oförutsägbart och man borde tillsätta en utredning som ser över hela systemet från grunden.

Bostadspolitik.se:s Lennart Weiss kommenterar:

– Jag delar helt Ulrika Blomqvists slutsats, det är dags tillsätta utredning och se över hela systemet.

– Ur ett politiskt perspektiv är det intressant att konstatera att oavsett vem som sitter på makten i Stockholm så har de en tendens att försvara systemet, vilket beror på att det innebär oerhörda intäkter till Stockholms stad. Socialdemokraterna, som i andra sammanhang alltid är emot marknadsprissättning, tycker om det i det här fallet, när det gynnar stadens kassakista.

– Staten borde gå in, ta kommunerna i örat och skapa en ordning som är rimlig, sett ur det allmänna rättsmedvetandet – dagens ordning är inte det