Låt inte 2024 bli ännu ett förlorat år

LEDARE | Mycket tyder på att 2024 blir året då varsel växlas över till uppsägningar och bolags ekonomiska problem växlas över till konkurser.
Politiken måste nu agera snabbt.
Det som behövs är inte fler utredningar – använd istället de underlag som finns och fokusera på genomförbarheten.

Om 2023 var ett besvärligt år så är risken uppenbar att 2024 kommer bli än värre och att bostadskrisen kommer fördjupas ytterligare. För vi är inte i slutet av krisen, vi är inte ens i slutet av början på krisen. 2024 kommer bli året då varsel växlar över till uppsägningar och problem för bolag växlas över till konkurser. Många kommer bli drabbade och ytterst leder det till att en redan dysfunktionell bostadsmarknad blir än mer dysfunktionell. Politiken bär ett stort ansvar för situationen genom att under årtionden inte agerat utan låtit problemen få fortsätta växa. Under lågränteåren doldes problemen och tillsammans med statliga subventioner så nyproducerades det bostäder trots de underliggande bekymren. Nu är åren med låga finansieringskostnader förbi och statliga investeringsstöd är avskaffade. Politiken måste agera och det tidigt under 2024 för att inte även 2024, likt 2023, ska bli ett förlorat år.

Det borde gå, om prestigen läggs åt sidan, att hitta reformer som kan stödjas av främst regeringen och Socialdemokraterna

Politikens utmaning är att agera snabbt för att bromsa krisen och samtidigt skapa förutsättningar för långsiktighet. Det finns från flera tidigare regeringar utredningar och förslag som inte genomförts. Så både kunskap och underlag finns och därför behövs inte fler utredningar nu utan det som behövs är beslutsfattande och genomförande. För att skapa långsiktighet och förutsägbarhet för bostadssektorn vore det bra om politiken kunde finna lösningar över blockgränsen. Det borde gå, om prestigen läggs åt sidan, att hitta reformer som kan stödjas av främst regeringen och Socialdemokraterna. Det som behövs är ett givande och ett tagande för att få fram ett bostadspolitiskt paket som kan få ett brett stöd i riksdagen. Det som inte behövs är tidskrävande samtal och tillsättande av nya utredningar. Använd de underlag som finns och fokusera på genomförbarheten.

Ett bostadspolitiskt reformpaket behöver innehålla delar som underlättar för byggandet, stärker efterfrågan, får på plats en social bostadspolitik som stärker de utsatta samt ett införande av fri hyressättning för nyproducerade hyresrätter.

I sak är det redan förbjudet med kommunala särkrav, men i praktiken lever de kvar

När det gäller att underlätta för byggande har regeringen börjat agera och det är bra. Men det finns mer som behöver göras. Skarpare samordning med kommunerna krävs. Markpriserna måste justeras nedåt. Krafttag mot kommunala särkrav måste tas. I sak är det redan förbjudet med kommunala särkrav, men i praktiken lever de kvar. Det leder till ökade kostnader och större ineffektivitet. Ska Sverige kunna få fart på det industriella bostadsbyggandet måste regeringen agera och sätta punkt för kommunernas agerande som omöjliggör en ökad effektivitet med just ett industrialiserat bostadsbyggande. Regeringen måste fortsätta att undanröja och förenkla regelverken för bostadsbyggandet.

Här finns möjligheter med snabbt införande av stärkta bostadsbidrag samt hyresgarantier till utsatta grupper

Men utan att stärka efterfrågan på bostäder så kommer bostadsbyggandet ha svårt att komma i gång igen i större skala. Och det gäller både det ägda och det hyrda boendet. Här finns flera förslag redan utredda och där regeringen snabbt skulle kunna genomföra reformerna. Det handlar till exempel om startlån för unga samt att amorteringskraven behöver ses över. Traditionell stimuleringspolitik med sänkta skatter och stärkta stöd till utsatta grupper behöver också genomföras. Här finns möjligheter med snabbt införande av stärkta bostadsbidrag samt hyresgarantier till utsatta grupper.

För att skapa bättre förutsättningar för bostadsbyggandet av nya hyresrätter behöver den utredda reformen av fri hyressättning för nyproducerade hyresrätter införas. Modellen är utredd av den tidigare regeringen och exemplen från både Finland och Danmark visar att den reformen är träffsäker och skapar ett långsiktigt bostadsbyggande av hyresrätter. För att underlätta för finansieringen av det generella bostadsbyggandet kan man titta på effekterna av ett införande av en statlig kreditgaranti.

Krisen är redan så djup att det blir långvariga negativa konsekvenser för såväl branschen som för samhället i stort

Sammantaget är detta en rad reformer som regeringen och Socialdemokraterna borde kunna bli överens om. Det skulle skapa trovärdighet och långsiktighet. Det behövs om bostadskrisen ska kunna brytas. Men det är bråttom. Krisen är redan så djup att det blir långvariga negativa konsekvenser för såväl branschen som för samhället i stort.

Allt fler befarar att bostadskrisen blir långvarig. 2024 måste därför beslut tas för att påbörja brytandet av krisen. Om inte det sker blir sannolikt både 2024 och hela mandatperioden en förlorad tid för bostadsbyggandet. Konkret kan det innebära att det kommer byggas i storleksordningen 200 000 för få bostäder under perioden 2022–2026.

Sverige har inte råd att vänta längre på bostadspolitiska reformer

Det vore ett misslyckande som bara kan beskrivas som katastrof och som kommer påverka politiken och Sverige som samhälle under lång tid framöver. Det i sig borde räcka som argument för att politiken skyndsamt tar fram ett bostadspolitiskt paket som börjar lösa problemen. Sverige har inte råd att vänta längre på bostadspolitiska reformer.

Kent Persson
Vd för Bopol AB som driver Bostadspolitik.se
Samhällspolitisk chef, Heimstaden