Svaga hushåll dämpar fortsatt bostadsbyggandet: ”Efterfrågar nyproduktion närmare färdigställande”

Trots en väntad återhämtning kommer bostadsbyggandet att gå fortsatt trögt framöver. Analysföretaget Prognoscentrets nya bedömning visar att låg efterfrågan bromsar nyproduktionen, att byggstarterna inte når tillbaka till toppnivåerna från 2015–2022 och att vissa nybyggda hyresrätter inte går att hyra ut.
För Bostadspolitik.se berättar Ludvig Uggla, senior ekonom på Prognoscentret, mer.

Den allmänna konjunkturåterhämtningen har varit långsammare än förväntat vilket också märkts av inom byggsektorn, det slår Prognoscentret fast i samband med att de publicerar nya bedömningar för den svenska byggmarknadens utveckling fram till 2027. Prognoscentret konstaterar att det första halvåret av 2025 har präglats av omfattande handelspolitisk osäkerhet och geopolitiska spänningar vilket slagit mot hushållens konsumtions- och investeringsvilja. Ett allmänt avvaktande beteende har försämrat de kortsiktiga förutsättningarna för bostadsbyggandet.
– Generellt kan man säga att det är ungefär lika trögt i hela landet, även om skillnader så klart förekommer likt tidigare. Variationerna i förutsättningar inom en storstadsregion som Stockholm är relativt stora, säger Ludvig Uggla till Bostadspolitik.se och fortsätter:
– Skapar man byggrätter i centrala Stockholm finns det inga problem att bygga, och längs gröna tunnelbanelinjen byggs det exempelvis bra och finns stabila byggplaner. Däremot är det svårare i kommuner med lite längre pendlingsavstånd. Över tid kan man säga att storstadsregionerna ändå har en fördel drivet utav underliggande behov och inflyttningsmönster.

När det gäller bostadsrätter tyder Prognoscentrets analys på att en fortsatt tuff period väntar utvecklarna.
– Vi ser att det är en svår situation för bostadsutvecklarna även fortsättningsvis. Vi menar att det finns en del projekt där det finns långsiktigt hållbara marknadsförutsättningar, och där det i grunden är bra projekt, men där det är svårt att komma till byggstart för vissa bostadsutvecklare.
– Man har hamnat i en situation där hushållen rört sig mot att man efterfrågar nyproduktionsprojekt närmare färdigställande, men där de inte längre är lika pigga på att binda upp sig i ett tidigt projektstadie. Det gör att det blir svårt för vissa bostadsutvecklare att nå upp till det tröskelvärde som behövs för att kunna säkra finansiering och i sin tur sätta igång, säger Ludvig Uggla.

Situationen gör att de mindre utvecklarna får svårt att komma igång, medan starkare bolag kan sätta spaden i marken. Så länge projektet är rätt.
– Mer kapitalstarka bostadsutvecklare med starkare balansomslutning och bättre likviditet kan finansiera lite mer av det här genom egen kassa, vilket vi har sett under senaste halvåret. Då absorberas en större del av den inledande projektrisken och på det sättet klarar man av en byggstart.

För hyresrätter ser Prognoscentret en situation där en viss typ av nyproducerade hyresrätter i stort sett är omöjliga att hyra ut.
– Vi har en situation som vi pekat på tidigare men som nu märks i större utsträckning än för ett halvår sedan, där vi ser tomställda nyproducerade hyreslägenheter som helt enkelt inte går att hyra ut… Vi har under en tid tillbaka pekat på att det system vi har, med de svenska presumtionshyrorna, nu nått en nivå som motsvarar ungefär vad marknadshyror skulle vara i nyproduktion.
– Det gör att hyresnivåerna är så pass höga att de som klarar av att efterfråga hyresrätter på dessa nivåer är sådana hushåll som är tillräckligt resursstarka för att också kunna efterfråga bostadsrätter, säger Ludvig Uggla och fortsätter:
– De hushåll som är i behov av, och egentligen skulle vilja efterfråga, de här hyresrätterna, har inte riktigt ekonomin för det, vilket gör att man förlorat den kraft och efterfrågan som tidigare funnits i det systemet.

De senaste veckorna har diskussionen om vilka inkomstkrav som ställs på potentiella hyresgäster stigit på agendan sedan Sveafastigheter och Erik Hävermark valt att helt slopa inkomstkrav i 6 000 av sina bostäder. Diskussionen har inte gått Prognoscentret förbi.
– Vi har ju sett under de senaste veckorna hur det har skapats en diskussion bland de privata hyresvärdarna om de inkomstkrav som föreligger och där man börjar konfrontera den här problemställningen. Det kan eventuellt förändra lite grann framöver, men det vi ser just nu är att man helt enkelt förlorat kraft när det kommer till hyresrätter rent generellt.

Prognoscentrets nya bedömning i korthet:

• År 2027 väntas antalet byggstartade bostäder uppgå till drygt 36 000 vilket är 46 procent fler jämfört med 2023 då bostadsbyggandet bottnade. Ökningen under prognosperioden sker dock från låga nivåer och bostadsbyggandet kommer inte tillbaka till samma höga nivåer som utmärkte perioden 2015-2022.
• Renoveringar och underhåll av bostäder återhämtar sig något och väntas ta fart under året. Det förklaras av att hushållens investeringsvilja ökar efter en period med lägre boendekostnader, samtidigt som ett förändrat ROT-avdrag bidrar till att stimulera marknaden som i år väntas öka med 4,9 procent i fasta priser.