Lina Brantemark: Lantmäteriet är i förändring – passa på att tänka om
LEDARE | Lantmäteriets förrättningsverksamhet påminner i dag mer om en domstol än om en medlare/problemlösare. Kanske gick man för långt i strävan efter kortare handläggningstider?
Myndigheten genomgår nu en förändring – man bör se det som en möjlighet att stärka fastighetsbildningen i samhällsbyggnadsprocessen.
Nyligen meddelade Lantmäteriet att 160 medarbetare inom fastighetsbildningen varslas, till följd av ett minskat inflöde av ärenden, ned med cirka 25 procent.
Vi i branschen som länge arbetat med bostadsutveckling har vant oss vid årslånga väntetider för att få en handläggare utsedd. Den minskade ärendemängden har inneburit en efterlängtad lättnad. Nu får vi ofta en handläggare inom en månad.
Fastighetsbildningen är tråden som binder samman detaljplaner, bygglov, exploateringsavtal och framtida förvaltning
Att en myndighet anpassar sin bemanning efter efterfrågan är i grunden logiskt, vi har alla sett hur bostadsbyggandet har störtdykt de senaste åren. Men frågan är om det bara är förrättningshandläggningen som räknas när Lantmäteriet tar ett sådant grepp. Fastighetsbildning och allt vad det faktiskt innebär är INTE en isolerad aktivitet, den är en möjliggörare i hela samhällsbyggnadsprocessen. Det perspektivet riskerar att gå förlorat om vi stirrar oss blinda på kortare handläggningstider och statistik.
Samhällsbyggande är en komplex väv av planering, juridik, teknik och ekonomi. Fastighetsbildningen är tråden som binder samman detaljplaner, bygglov, exploateringsavtal och framtida förvaltning. När Lantmäteriet nu står inför att minska sin kapacitet, tycker jag det är avgörande att först analysera vilka kompetenser som behövs för att fortsatt kunna bidra till ett effektivt, hållbart och rättssäkert samhällsbyggande.
Vad är resultatet? Tyvärr en förrättningsverksamhet som alltmer liknar en domstol, där handläggaren prövar yrkande för yrkande, snarare än att agera utredare, medlare och problemlösare
Vi vet att Lantmäteriet under senare år har pressats att korta handläggningstiderna – allt för att förbättra statistiken. I den iver som följt har man blivit snabb på att avvisa ofullständiga ansökningar, bryta ut åtgärder till nya ärenden och avvisa ärenden som inväntar detaljplan även när positivt planbesked finns.
Samtidigt har man renodlat verksamheten, avslutat rådgivnings- och uppdragsverksamheten, och prioriterat bort samhällsviktiga ärendekategorier. Vad är resultatet? Tyvärr en förrättningsverksamhet som alltmer liknar en domstol, där handläggaren prövar yrkande för yrkande, snarare än att agera utredare, medlare och problemlösare. Gick man kanske för långt i jakten på kortare tider?
Det viktiga är att kunna förutse och planera tidpunkten för beslut som rör fastighetsbildning, snarare än att det går så snabbt som möjligt
Vi som verkar i branschen vet att det finns många situationer där snabb handläggning är avgörande, exempelvis vid bygglovsansökningar där en nybyggnadskarta krävs, eller vid bildande av ägarlägenheter där inflyttning är beroende av beslut från Lantmäteriet. Det viktiga är att kunna förutse och planera tidpunkten för beslut som rör fastighetsbildning, snarare än att det går så snabbt som möjligt.
Lantmäteriet borde nu ta ett steg tillbaka och analysera sin roll i helheten. Innan varslen verkställs tycker jag man borde:
- Genomföra en behovsanalys tillsammans med kommuner, byggherrar och andra aktörer för att identifiera vilka kompetenser som krävs för att stödja planering och genomförande av bostadsprojekt.
- Återinföra rådgivande funktioner som kan stötta kommuner i att ta fram genomförbara detaljplaner och vägleda fastighetsägare till kompletta ansökningar.
- Utveckla en differentierad handläggningsmodell, där vissa ärenden fortsatt prioriteras för snabb hantering medan andra ges utrymme för dialog och lösningsfokus.
- Skapa pilotprojekt där Lantmäteriet samverkar med kommuner och byggherrar i tidiga skeden för att testa nya arbetssätt och roller.
Nu finns en möjlighet att tänka om. Att åter integrera fastighetsbildningen i samhällsbyggnadsprocessen! Det kräver att fastighetsägare återfår möjlighet till direktkontakt med Lantmäteriet i samband med ansökan, för att skapa tydligare, mer kompletta och därmed snabbare ärenden. Det bidrar också till kortare handläggningstider.
Lantmäteriets kompetens behövs inte bara för att fatta beslut, utan faktiskt också för att:
- guida kommuner till genomförbara detaljplaner,
- stötta fastighetsägare i att formulera hållbara ansökningar, och
- bidra till ett effektivt och rättssäkert samhällsbyggande.
Jag hoppas att Lantmäteriet tar sig tid att reflektera och analysera hur de kan bidra till ett så effektivt samhällsbyggande som möjligt.
Ta chansen att anställa en bolagslantmätare!
Till branschkollegor vill jag säga att bolagslantmätare är en underskattad kompetens. De fungerar som nav i fastighetsbildningsfrågor och är en brygga mellan idé, genomförande och förvaltning. Det är ofta avgörande i komplexa projekt och långdragna planprocesser, så ta chansen att anställa en bolagslantmätare!
Lina Brantemark
Redaktionsmedlem, Bostadspolitik.se
Affärsutvecklingschef, Obos Nya Hem
