Kommuner varnar för urholkat självstyre – Fastighetsägarna vill kunna driva planer själva

12 feb 2026

Dela

Kopiera sidlänk
Produktivitetskommissionens ordförande Clas Olsson lämnade över slutbetänkandet till finansminister Elisabeth Svantesson i höstas. Bild: Regeringskansliet

Remissrundan för Produktivitetskommissionens slutbetänkande är avslutad och bostadsförslagen delar remissinstanserna. Bostadspolitik.se har gått igenom remissvaren och sammanfattar kritiken och stödet punkt för punkt.

Utifrån remissvaren ser bostadsfrågan ut att kunna bli en av de mer konfliktfyllda frågorna i den fortsatta beredningen då kommuner varnar för att statligt eller regionalt inflytande över markanvändningen urholkar självstyret, medan bygg- och fastighetsbranschen vill skruva i processerna – inte minst överklaganderegler och kommunala särkrav – för att få ner ledtider och kostnader.

Göteborgs Stad går hårt åt idén om att flytta planbeslut bort från kommunnivån. Kommunen pekar på att mark- och vattenanvändning är kärnan i den lokala demokratin och att staten/regionen inte kan ta över beslut utan att också ta ansvar för följdkostnaderna i form av infrastruktur och klimatanpassning.
"Göteborgs Stad ser i stället att en översyn för en ökad möjlighet att ta ut exploateringsbidrag (PBL kap. 6) för att finansiera infrastrukturåtgärder och klimatanpassningsåtgärder så att erforderliga anläggningar fullt ut kan finansieras av exploateringen skulle kunna medföra fler byggrätter".

Och om själva principen bakom ett statligt eller regionalt planinflytande skriver de:
"Att flytta besluten om användningen av kommunens mark- och vattenområden till en nivå utanför kommunen är en kraftig inskränkning av det kommunala självstyret."

Även andra kommuner är inne på samma spår. Knivsta kommun beskriver att flera av förslagen sammantaget förskjuter makt från kommunen och landar i en tydlig slutsats:
"Planmonopolet bedöms urholkas med de förslagna reformerna och påverkar kommunernas strategiska handlingsutrymme, det bedöms i sin helhet vara negativt för Knivsta kommun och är negativt för det kommunala självstyret", skriver man i sitt svar som undertecknats av kommunstyrelsens ordförande Matilda Hübinette.

Region Halland markerar också mot att göra planmonopolet till ett reformobjekt:
"Region Halland delar inte bilden av att det kommunala planmonopolet behöver ses över"

Strandskydd som ”hävstång” på landsbygden
I Flens remissvar hamnar fokus på att verktygen måste fungera även där marknadskrafterna är svaga. Kommunen lyfter sjönära lägen som ett av få sätt att stärka attraktiviteten och vill se större handlingsutrymme i strandskyddet.
"Attraktiva, sjönära lägen är vår viktigaste hävstång för att locka till oss ny befolkning. Vi kräver ett uppluckrat strandskydd som ger kommunen större makt att peka ut utvecklingsområden (LIS)", skriver kommunens näringslivschef Frida Vidén.

Branschen vill se snabba spår och färre särkrav
Byggföretagen välkomnar kommissionens ansats men trycker på att mycket redan är utrett och att den stora frågan är genomförandet.
"Produktivitetskommissionens delbetänkanden utgör ett utmärkt underlag för det reformarbete som nu behöver initieras. Problemen är välkända och har i flera fall utretts många gånger förr. Det som saknats är politisk handlingskraft att genomföra de nödvändiga, och ibland svåra, förändringarna", skriver Catharina Elmsäter-Svärd i BF:s svar.

En central del i branschens argument handlar om ledtider, oförutsägbarhet och kostnader i plan- och lovprocessen. Här välkomnar Byggföretagen ett förslag som återkommer i flera remissvar: att göra överprövningen mindre friktionsfylld.
"Byggföretagen välkomnar att Produktivitetskommissionen adresserar frågan och instämmer i förslagen om en avgift för att överklaga beslut om detaljplaner och lov och att bygglov inte bör kunna överklagas inom genomförandetiden om de följer gällande detaljplan."

Fastighetsägarna Sverige ansluter till flera av spåren om snabbare och mer förutsägbara processer – men lyfter också en konkret förändring i vem som kan driva planering framåt. De vill att fastighetsägare ska kunna initiera planprocesser och, i vissa lägen, gå förbi kommunens nej.
"Det kan även handla om att ge fastighetsägare rätt att initiera detaljplaneläggning eller ansöka om bygglov direkt hos behörig myndighet, särskilt vid kommunala avslag", skriver Anders Holmestig och Martin Lindvall.

Delade meningar om hyressättning
Hyressättningen är en annan konfliktlinje. Fastighetsägarna Sverige ställer sig bakom kommissionens inriktning i två centrala delar och tillstyrker så väl Produktivitetskommissionens förslag om att en fri hyressättning vid nyproduktion och förslaget om en stegvis omreglering av hyressättningsmodellen, för att göra hyressättningen mer efterfrågebaserad i hela bostadsbeståndet.

Samtidigt lyfter Knivsta kommun en riskbild kopplad till högre hyror och ett ökat kommunalt åtagande.
"Fri hyressättning kan leda till högre hyror och ökat behov av kommunala bostadssociala insatser vilket skulle vara negativt om så blir fallet."

Bland statliga aktörer pekas en annan flaskhals ut: att reformer i fysisk planering och tillståndsprocesser kräver kapacitet. Länsstyrelsen Skåne skriver att de i grunden är positiva i de delar som rör fysisk planering, tillståndsprocesser och tillsyn – men lyfter en tydlig förutsättning.
"För att reformerna ska få avsedd effekt för medborgare och företag krävs dock tillräckliga resurser för samordning och genomförande."

Här hittar du samtliga remissvar.

cross