Martin Hofverberg: Har Weiss och Sallkvist ens läst rapporten?

DEBATT | Vi har nyligen publicerat rapporten ”Kommunal verktygslåda – för en aktiv bostadspolitik” där vi uppmanar landets 290 kommuner att återta initiativet i bostadsfrågan. Rapporten behandlades i Bopolpodden i torsdags, men efter att ha lyssnat på Eva Sallkvist och Lennart Weiss får man tyvärr konstatera att de verkar ha missat att faktiskt läsa den, skriver Hyresgästföreningens chefsekonom Martin Hofverberg.

Utgångspunkten är enkel: Kommunerna har både ansvar och verktyg att påverka hur många bostäder som byggs och vilka som har råd att bo i dem. Vi har skrivit rapporten för att visa att det går att bygga och förmedla fler bostäder med hyror människor faktiskt klarar av, om kommunen använder de möjligheter som redan finns.

Sallkvist menar att verktygen vi beskriver inte är någon nyhet för branschen. Det är möjligt, men rapporten vänder sig i första hand till kommunala beslutsfattare. Som utredningen ”Sänk tröskeln till en god bostad” (SOU 2022:14) visade, varierar kunskapen om och användandet av dessa verktyg kraftigt mellan kommunerna.

Vad gäller blandade upplåtelse- och boendeformer är Hyresgästföreningen sannolikt den organisation som driver frågan hårdast

Vår ambition är att tydliggöra vilket handlingsutrymme som faktiskt finns och hur det kan användas. Därför presenterar vi också konkreta rekommendationer för hur verktygen kan användas på ett sätt som stärker bostadsförsörjningen. Det borde vara relevant för alla aktörer som verkar på bostadsmarknaden.

För oss handlar det ytterst om att fler människor ska kunna få en trygg bostad. Då måste kommunerna känna till och använda de verktyg de har.

Vidare efterlyser Sallkvist mer fokus på bostadsförsörjning och blandade upplåtelseformer. Bostadsförsörjning är själva kärnan i rapporten, och begreppet förekommer 36 gånger på 51 sidor. Vad gäller blandade upplåtelse- och boendeformer är Hyresgästföreningen sannolikt den organisation som driver frågan hårdast; våra två rapporter om trädgårdsstaden är tydliga exempel på detta. I den aktuella rapportens kapitel om markpolitik fokuserar vi på att öka det generella byggandet, oavsett upplåtelseform.

Rapporten innehåller ett omfattande kapitel om just kommunernas skuldkapacitet och investeringsutrymme

Lennart Weiss kritik om att vi skulle sakna ekonomisk analys faller; rapporten innehåller ett omfattande kapitel om just kommunernas skuldkapacitet och investeringsutrymme. Att han dessutom avfärdar förslagen som ”intressepolitik” blir märkligt i en bransch där de flesta aktörer naturligtvis driver frågor som gynnar den egna sektorn. Skillnaden är att våra förslag syftar till att sänka trösklarna för hushållen, snarare än att öka deras skuldsättning.

Den som tar sig tid att läsa rapporten kommer att hitta en rad konstruktiva lösningar för hur kommunerna kan gå från att passivt invänta marknadens godtycke till att aktivt ta ansvar för sin befolkning. Det handlar om att fler människor ska ha råd att bo, om trygghet i vardagen och om att kommunerna faktiskt har makten att påverka. Verktygen finns. Frågan är hur de används.

Martin Hofverberg
Chefekonom, Hyresgästföreningen