Efter kommunernas larm: Lantmäteriet stödjer utredningen, flera andra sågar delar
Efter den hårda kritik som flera kommuner riktat mot regeringens fastighetsbildningsutredning visar remissvar från statliga myndigheter och organisationer en mer splittrad bild.
Lantmäteriet ställer sig i huvudsak bakom förslagen – medan SKR, branschorganisationer och andra aktörer varnar för negativa konsekvenser för samhällsbyggandet.
När remisstiden för utredningen En bättre organisering av fastighetsbildningsverksamheten (SOU 2025:98) nu löpt ut framträder en tydlig konfliktlinje mellan olika delar av samhällsbyggnadssektorn.
I en tidigare artikel på Bostadspolitik.se varnade flera kommuner för att utredningen riskerar att bryta upp den lokala samhällsbyggnadsprocessen, försvåra samverkan mellan planering, exploatering och fastighetsbildning – och i vissa fall tvinga kommunala lantmäterimyndigheter att lägga ned sin verksamhet.
Men när remissvaren från statliga myndigheter och organisationer granskas framträder en mer nyanserad bild. Vissa aktörer delar kommunernas kritik, medan andra i huvudsak ställer sig bakom utredningens inriktning.
Lantmäteriet ser positivt på förslagen
Den statliga lantmäterimyndigheten är en av de aktörer som i stora delar välkomnar utredningens förslag. I sitt remissvar skriver myndigheten att flera av förändringarna är angelägna.
”Lantmäteriet ser positivt på utredningens förslag i stort och ser det som mycket angeläget att särskilt vissa delar implementeras enligt förslag.”
Myndigheten lyfter särskilt förslaget om att tydliggöra statens övergripande ansvar för fastighetsbildningen. Enligt Lantmäteriet kan ett sådant ansvar bidra till mer enhetlig och rättssäker handläggning i hela landet.
”Lantmäteriet instämmer i frågan om att fastighetsbildning i grunden är ett statligt ansvar vilket också framgår av den historiska utvecklingen av fastighetsbildningsverksamheten”, skriver man i remissvaret och fortsätter:
”Det är bra att betänkandet understryker att denna ordning gäller redan idag och att det förtydligas ytterligare genom de författningsförslag som utredningen lämnar. Lantmäteriet anser att klarhet gällande det övergripande ansvaret för verksamheten bidrar till att skapa goda förutsättningar för att enskildas nyttjande av förrättningsinstituten blir enhetlig, rättssäker och likabehandlande”.
Myndigheten stödjer också förslaget om ett gemensamt ärendehanteringssystem och tekniska handläggningsstöd för både statliga och kommunala lantmäterimyndigheter. Ett sådant system skulle enligt myndigheten kunna stärka digitaliseringen och effektiviteten i fastighetsbildningen.
Samtidigt pekar Lantmäteriet på praktiska utmaningar, inte minst kopplade till finansiering och införandet av nya systemstöd. Myndigheten varnar för att situationen kan bli kritisk om kommunala lantmäterimyndigheter inte får tillgång till de nya systemen i tid.
”Om de kommunala lantmäterimyndigheterna inte har nödvändig systemtillgång kommer de inte längre kunna utföra sitt uppdrag enligt nuvarande lagstiftning. Frågan är därmed existentiell för de kommunala lantmäterimyndigheterna”, skriver Lantmäteriet.
SKR efterlyser helhetsperspektiv
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) gör däremot en betydligt mer kritisk bedömning, då man menar att utredningen missar fastighetsbildningens roll i samhällsbyggandet och att förslagen riskerar att skapa längre ledtider i planprocesserna.
”SKR konstaterar att utredningen saknar ett helhetsperspektiv på fastighetsbildningens roll och dess betydelse för en effektiv samhällsbyggnadsprocess. Fastighetsbildningen har i stället behandlats som en isolerad företeelse, utan koppling till övriga delar av samhällsbyggandet.”
SKR menar att de föreslagna förändringarna i praktiken kan försvaga de kommunala lantmäterimyndigheterna och därmed påverka både planprocesser och bostadsbyggande.
”Utredningens förslag innebär i praktiken att de kommunala lantmäterimyndigheternas förutsättningar att bedriva verksamhet kraftigt försämras och i många fall helt går förlorade.”
SKR efterlyser i stället reformer som stärker både statliga och kommunala lantmäterimyndigheter samt möjliggör mer samverkan mellan kommuner.
Även länsstyrelsernas remissvar visar en mer blandad bild. Länsstyrelsen i Hallands län tillstyrker i huvudsak utredningens förslag men riktar kritik mot upplägget för tillsynen över kommunala lantmäterimyndigheter.
”Länsstyrelsen har tagit del av betänkandet och tillstyrker i stort förslagen i betänkandet med undantag för förslaget avseende tillsyn över kommunala lantmäterimyndigheter.”
Samtidigt pekar myndigheten på att tillsynsfrågan borde ha analyserats mer grundligt och att det behöver övervägas vilken myndighet som är bäst lämpad att ansvara för den.
Länsstyrelsen i Kronobergs län är också positiv till vissa delar, bland annat förtydligandet av statens ansvar. Men även där finns invändningar mot hur utredningen behandlar de kommunala lantmäteriernas roll.
”Länsstyrelsen anser dock att det i utredningen fokuseras för mycket på fastighetsbildning och att det inte tas tillräcklig hänsyn till de kommunala lantmäteriernas roll under hela samhällsbyggnadsprocessen, från planläggning till bygglov”, skriver Länsstyrelsen i Kronoberg och framhåller samtidigt att de kommunala lantmäterierna i många fall fungerar som ett viktigt komplement till den statliga verksamheten.
Statskontoret: ”Löser inte alla problem”
Statskontoret gör i sitt remissvar en mer principiell analys av systemet. Myndigheten konstaterar att fastighetsbildningen i Sverige är organiserad på ett sätt som är ovanligt inom staten, där ansvar delas mellan stat och kommun.
Samtidigt menar Statskontoret att utredningens förslag inte fullt ut löser de strukturella problemen.
” Statskontoret bedömer sammanfattningsvis att utredningens förslag inte kommer att lösa alla utmaningar i verksamheten. Lantmäteriet kommer fortsatt ha svårt att ta ett övergripande ansvar för fastighetsbildningen eftersom myndigheten inte kan styra 40 självständiga kommunala lantmäterimyndigheter”, skriver man.
Myndigheten tillstyrker i huvudsak flera av förslagen, bland annat tydligare reglering av statens övergripande ansvar och villkoren för kommunala lantmäterimyndigheter. Men man bedömer också att Lantmäteriet fortsatt kan få svårt att ta ett samlat ansvar för en verksamhet där kommunala myndigheter är självständiga aktörer.
Statskontoret pekar även på att reformerna kan medföra ökade kostnader, något som utredningen enligt myndigheten inte har analyserat tillräckligt.
Sveriges Stadsbyggare varnar för försvagning av samhällsbyggandet
Även från branschhåll riktas skarp kritik. Föreningen Sveriges Stadsbyggare avstyrker utredningens förslag och menar att de riskerar att motverka regeringens ambitioner om effektivare processer.
”Föreningen bedömer att det aktuella förslaget medför negativa konsekvenser för Sveriges samhällsbyggnad. Framför allt påverkar det effektiviteten och tidsaspekterna i samhällsbyggnadsprocessen.”
Organisationen menar att utredningen inte har tagit tillräcklig hänsyn till fastighetsbildningens roll i plan- och byggprocessen och att förslagen riskerar att isolera lantmäteriverksamheten från övriga delar av samhällsbyggandet.
”Utredningen har inte har beaktat fastighetsbildningens roll i samhällsbyggnadsprocessen och därav inte den viktiga stödfunktion som lantmäterimyndigheterna har i kommunernas plan- och byggverksamhet”, skriver man i sitt remissvar.
Föreningen efterlyser i stället förändringar som tydligare integrerar fastighetsbildningen i samhällsbyggnadsprocessen och som gör det möjligt för fler kommuner att inrätta egna lantmäterimyndigheter.
Den 4 mars var sista dag att skicka in remissvar gällande "Utredningen om en bättre organisering av fastighetsbildningsverksamheten". Här hittar du alla inkomna remissvar.
