Andreas Carlson kallas till KU om Lantmäteriet

16 mar 2026

Dela

Kopiera sidlänk
Bostadsminister Andreas Carlson. Bild: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Bostadsminister Andreas Carlson kallas till konstitutionsutskottet för utfrågning den 30 mars.
Bakom granskningen finns tre KU-anmälningar där frågor ställs om regeringens agerande efter säkerhetsbristerna i Lantmäteriets verksamhet, om när information nådde departementet och varför åtgärder enligt anmälarna dröjde.

Nu står det klart att Andreas Carlson ska höras av KU måndagen den 30 mars klockan 14. Utfrågningen gäller KU:s granskningsärenden om bostadsministerns agerande i samband med säkerhetsbrister i Lantmäteriets arkiv

Bakom granskningen ligger tre olika KU-anmälningar, varav två är direkt riktade mot Andreas Carlson, medan den tredje gäller statsminister Ulf Kristersson. Alla tre anmälningarna rör dock hur ärendet kring Lantmäteriet hanterats i regeringskansliet.

Den första anmälan kommer från Mikael Larsson (C) och har rubriken ”Granskning av infrastrukturministerns ledning och hantering av ärendet kring nedstängningen av Lantmäteriets arkiv”. I anmälan beskriver Mikael Larsson hur Lantmäteriets arkiv i maj 2024 stängdes ned och hur myndigheter, kommuner och andra aktörer därmed fick svårare att få tillgång till underlag för projektplanering, byggprojekt och annan verksamhet.

Fokus på när när Carlson fick vilken information
Mikael Larsson skriver att problemen inte var nya, utan hade varit kända inom myndigheten under längre tid. I sin begäran till KU riktar han därför särskilt in sig på frågan om vilken information Andreas Carlson fått och när.
”Mot bakgrund av dessa uppgifter, och frågans allvar, vill jag att konstitutionsutskottet granskar infrastrukturminister Andreas Carlsons ledning och hantering av ärendet i fråga, inklusive vad – och när – han fått tillräcklig vetskap och information om problemet och dess omfattning”, skriver Mikael Larsson.

Den andra anmälan kommer från Denis Begic (S) och har rubriken ”Regeringens och infrastruktur- och bostadsministerns styrning av Lantmäteriet i samband med säkerhetsbrister i myndighetens verksamhet”. Här ligger fokus på regeringens agerande efter att den enligt anmälan informerats om allvarliga brister i sekretessgranskningen i mars 2024.

Denis Begic skriver att regeringen fick information om bristerna, men att några åtgärder inte vidtogs. Han tar också upp följderna av att Lantmäteriet senare stängde sina digitala tjänster, något som enligt anmälan ledde till stora problem för företag, kommuner och enskilda.
”Det var först i maj 2024 som myndigheten självmant beslutade att stänga sina digitala tjänster för att på så vis stoppa säkerhetsriskerna. Det ledde i sin tur till omfattande problem för alla dem som är beroende av Lantmäteriets tjänster, såsom företag, kommuner och enskilda.”

"Naturligtvis orimligt"
En central del i Denis Begics anmälan är kritiken mot regeringens motiv för att inte agera. Han hänvisar till att Andreas Carlson i ett svar uppgett att regeringen tidigt säkerställt att myndigheten inte bedömde att regeringen borde vidta några ytterligare åtgärder utöver dem myndigheten själv vidtagit. Detta ställer sig Denis Begic starkt kritisk till.
”Det är naturligtvis orimligt att ansvarig minister motiverar regeringens icke-agerande med att den myndighet, där allvarliga brister framkommit, inte själva tyckt att regeringen ska göra något”, skriver han.

I anmälan räknar Denis Begic också upp de frågor han menar att KU behöver granska närmare. Det gäller bland annat vilken information Andreas Carlson fick och när, varför regeringen inte agerade tidigare, varför inga särskilda åtgärder sattes in efter nedstängningen och hur regeringen säkerställt att riksdagen fått tydliga svar.

Om regeringens svar skriver Denis Begic:
”För enskilda ledamöter har det dock framstått som svårt att under förra året få klarhet i det inträffade då ministerns svar – även till media – varit undflyende och saknat konkretion.”

Den tredje anmälan kommer från centerpartisten Daniel Bäckström och gäller ”Granskning av statministerns hantering av säkerhetsärenden inom regeringskansliet”. Där hänvisar Daniel Bäckström till att Centerpartiet redan i januari 2025 anmälde Andreas Carlson till KU med anledning av hans hantering av uppgifterna kring läckor av säkerhetsskyddad information från Lantmäteriets databaser.

"Hanteringen väcker en rad frågor"
Enligt Daniel Bäckström har det under den tidigare granskningen blivit tydligt att säkerhetsbristerna inom både Lantmäteriet och regeringskansliet varit större än vad som först framkommit. Han vill därför att KU också granskar hur säkerhetsärendet hanterats inom regeringskansliet och vilka rutiner och ansvarsförhållanden som funnits där.

I anmälan skriver Daniel Bäckström:
”Hantering väcker en rad frågor. Det är bland annat tydligt att departementet under våren, trots information om att säkerhetsklassad information läckt ut, inte tagit några initiativ till någon konsekvensanalys kring ärendet”, skriver han och fortsätter:
”Man har till exempel förhållit sig i stort sett helt passiv och inväntat att myndigheten ska hantera frågan, istället för att inse allvaret och ta initiativ till att överblicka de fulla konsekvenserna för den nationella säkerheten”

Daniel Bäckström lyfter också ett antal frågor som han menar behöver utredas, bland annat vilka rutiner som finns inom regeringskansliet för att hantera säkerhetsincidenter, i vilken mån den nationella säkerhetsrådgivarens kansli varit involverat, när försvarsministern informerades och vem som har det övergripande ansvaret för samordningen när incidenter har betydelse för nationell säkerhet.

Sammanfattningsvis handlar den kommande KU-utfrågningen alltså främst om: när regeringen och Andreas Carlson fick information om bristerna, hur regeringens styrning av Lantmäteriet fungerade, vilka åtgärder som vidtogs eller inte vidtogs samt hur säkerhetsärendet hanterades inom regeringskansliet.

cross