Håkan Andersson: Boende med kollektiva abonnemangslösningar straffas med uteblivna elstöd

LEDARE | När energipriserna stiger och hushållens ekonomi pressas är det rimligt att staten går in med stöd.
Men el- och gasstödet, så som det hittills presenterats, riskerar att missa stora grupper av dem det är tänkt att hjälpa. 

Landets cirka 30 000 aktiva bostadsrättsföreningar, och även många hyresgäster, riskerar att bli utan stöd om det bara är hushåll med egna abonnemang som ska få del av pengarna – och det är så de flesta tolkar den information som hittills getts. Det gäller inte bara elstödet, utan även det gasstöd som regeringen aviserat till hushåll anslutna till gasnätet.

Den slutliga utformningen av stöden är ännu inte fastställd, och det finns därmed fortfarande möjlighet att rätta till bristerna.

Regeringens el- och gasstöd är, så som de hittills presenterats, riktat till hushåll med egna elnäts- eller gasavtal. Det innebär att hushåll kopplade till någon form av kollektiv anslutning där exempelvis bostadsrättsföreningen står för abonnemanget riskerar att bli utan stöd. Inte för att de inte drabbas av höga energipriser. Utan för att deras förening står för abonnemanget och juridiskt räknas som ett företag och därmed faller utanför det stöd som är avsett för just dem.

Det är inte en abstrakt rättvisefråga. Det är verkliga pengar ur verkliga plånböcker

Att gemensamt teckna abonnemang är kostnadsmässigt fördelaktigt, men nu riskerar de boende alltså att straffas genom att de utestängs från statligt stöd. Stiger el- och gaspriserna och föreningen eller fastighetsägaren inte får kompensation är det de enskilda hushållen som i slutändan drabbas, via höjda månadsavgifter eller eftersatt underhåll i fastigheten. Det är inte en abstrakt rättvisefråga. Det är verkliga pengar ur verkliga plånböcker.

Landets bostadsrättsföreningar äger sammantaget drygt 1,3 miljoner lägenheter. Att en så stor del av det svenska boendebeståndet riskerar att falla utanför är en betydande brist i stödets konstruktion.

Det är inte heller första gången det här sker. Samma problematik uppstod vid det stöd som betalades ut under energikrisen 2022–2023. Problemet är sedan länge känt och dokumenterat. Att det nu upprepas väcker frågor om hur väl stödets konstruktion faktiskt tar hänsyn till hur en stor del av det svenska boendet är organiserat.

Branschen har påtalat detta vid upprepade tillfällen, så sent som i höstas. Sex av landets största organisationer inom bostadssektorn – Riksbyggen, Sveriges Allmännytta, Fastighetsägarna, Bostadsrätterna, HSB och Hyresgästföreningen skrev i höstas ett öppet brev till energi- och näringsminister Ebba Busch om nödvändigheten att säkerställa att ett eventuellt stöd för ökade el- och gaspriser måste nå alla hushåll, oavsett boendeform. I brevet betonade organisationerna även att skyddet behöver breddas från el och gas till att omfatta fler energibärare, så att ingen hushållsgrupp lämnas utan trygghet vid kraftiga prisökningar. Ändå verkar budskapet inte ha fått tillräckligt genomslag med tanke på hur utformningen av det nu aviserade stödet ser ut.

Boendeform ska inte avgöra vem som får kompensation för ökade el- och gaspriskostnader

På längre sikt finns det också anledning att diskutera mer strukturella lösningar. Kortsiktiga stöd vid tillfälliga prisuppgångar är ett trubbigt instrument för långsiktig förändring. Varje gång energipriserna stiger kraftigt tvingas politik och förvaltning komma med nya åtgärder. Stöd riktade mot energieffektivisering, som minskar både föreningarnas och hushållens sårbarhet för prissvängningar, vore en mer långsiktig investering som bygger motståndskraft inför framtida kriser. Ett sådant stöd skulle kunna öka tempot rejält i den gröna omställningen inom det befintliga bostadsbeståndet. Jag har tidigare här på ledarplats ställt frågan om det verkligen är rimligt att en villaägare ska få ett rot-avdrag vid bygge av en ny altan eller uppsättande av solpaneler samtidigt som en bostadsrättsförening inte får stöd om de vill isolera sina vindar eller byta ut maskinparken i den gemensamma tvättstugan till en energieffektiv sådan.

Men det är en diskussion för en annan dag. Just nu handlar det om att utnyttja det utrymme som finns, innan stödens slutliga utformning är fastlagd, för att rätta till en konkret brist: Boendeform ska inte avgöra vem som får kompensation för ökade el- och gaspriskostnader.

Håkan Andersson
Redaktionsmedlem, Bostadspolitik.se
Ansvarig för bostadspolitik på Riksbyggen