Elstödet remitterat: Hushåll med kollektiva abonnemangslösningar föreslås bli utan
På torsdagen skickade regeringen förslaget om el- och gasstöd på remiss. Enligt förslaget får inte hushåll med kollektiva abonnemangslösningar ta del av stödet.
– Det är anmärkningsvärt att stödet blir så här pass selektivt, säger Kenny Fredman, samhällspolitisk chef på Bostadsrätterna.
I förra veckan meddelade regeringen att svenska hushåll ska få stöd till följd av de höga energipriserna.
Precis som de flesta tolkade regeringens initiala budskap så kommer dock stödet – enligt förslaget som nu har remitterats – inte att nå hushåll som har olika former av kollektiva lösningar, alltså där fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningen står på abonnemanget och sedan vidarefakturerar kostnaderna.
Enligt Bostadsrätterna, som hänvisar till en undersökning från Energimarknadsinspektionen har cirka 800 000 hushåll den typen av lösning – en lösning som blivit vanlig under senare år, i synnerhet i nyproducerade bostäder.
– Regeringen nämner inte någonstans hur många hushåll som inte får ta del av elprisstödet. Det är anmärkningsvärt att stödet blir så här pass selektivt, säger Kenny Fredman, samhällspolitisk chef på Bostadsrätterna.
– Det är märkligt när regeringen säger att hushållen ska få ett elprisstöd och sen får många inte det. Vinterns höga elpriser har påverkat hushållen lika mycket i dessa fastigheter som i andra.
I tisdagens ledare på Bostadspolitik.se gav Håkan Andersson en hel del kritik och hans Riksbyggenkollega Johanna Bjurskog – hållbarhetschef – stämmer nu in i kritiken.
– Det är en rättvisefråga att alla hushåll i Sverige, oavsett boendeform, ska få del av de stöd som regeringen utlovar. Riksbyggen har sett den här problematiken vid tidigare el- och gasstöd och det är beklagligt att samma skevhet nu upprepas. Riksbyggen uppmanar regeringen att se över utformningen av stödet så att även bostadsrättsföreningarna inkluderas, säger Johanna Bjurskog.
– Från Riksbyggens sida vill vi framåt se mer fokus på energieffektivisering istället för kortsiktiga stöd vid tillfälliga uppgångar. Det bästa för både plånboken och miljön är de kWh som aldrig används. Riksbyggen har föreslagit hur ett grönt stöd till flerbostadshus kan utformas för att påskynda omställningen, fortsätter hon.
Remissvaren ska ha kommit in den 20 april. Följande 20 aktörer är inbjudna som remissinstanser: Affärsverket svenska kraftnät, Bostadsrätterna, Energiföretagen Sverige, Energimarknadsinspektionen, Försäkringskassan, Förvaltningsrätten i Stockholm, Hyresgästföreningen, Integritetsskyddsmyndigheten, Kammarkollegiet, Konsumentverket, Kronofogdemyndigheten, Pensionsmyndigheten, Riksrevisionen, Skatteverket, Socialstyrelsen, Statens energimyndighet, Sveriges Kommuner och Regioner, Sveriges Konsumenter, Utbetalningsmyndigheten och Villaägarnas Riksförbund.
Stödet betalas bara ut till fysiska personer och det ska inte behövas någon ansökan för att få ta del av stödet. Enligt förslaget ersätts konsumenter i elområde 1 och 2 med 14 öre per använd kilowattimme under januari och februari i år. Konsumenter i elområde 3 och 4 får 29 öre per kilowattimme.
