Malmö om hotet från EU:s naturkrav: ”För tidigt att säga om byggprojekt påverkas”
Malmö är en av de 22 kommuner som inte kan undantas från EU:s krav på ingen nettoförlust av urbana grönytor.
Men trots rapporter om potentiella byggstopp säger staden att att det ännu är för tidigt att avgöra om enskilda byggprojekt kommer att försenas eller påverkas: "Går inte att visa".
Malmö hör till de kommuner som pekats ut som särskilt pressade när EU:s nya naturrestaureringslag nu ska omsättas i svensk praktik. Nyligen rapporterade Tidningen Näringslivet att den nya lagstiftningen riskerar att kraftigt begränsa bostadsbyggandet i stora delar av Sverige, inte minst i växande och täta kommuner där konkurrensen om marken redan är hård.
Men Malmö stad slår än så länge an en mer avvaktande ton. Kommunen bekräftar för Bostadspolitik.se att lagstiftningen innebär nya utmaningar för fortsatt stadsutveckling, men vill inte dra slutsatsen att byggprojekt redan nu riskerar att stoppas eller försenas.
– Det är för tidigt att dra den typen av slutsatser, Malin Rizell, tf avdelningschef för stadsplanering och hållbarhet på stadsbyggnadskontoret, till Bostadspolitik.se.
"Går inte att visa att enskilda projekt påverkas"
Hon understryker att förordningen fortfarande är ny och att både Boverket och landets kommuner just nu arbetar med att analysera vad den faktiskt kommer att innebära i praktiken.
– Boverket och kommuner arbetar nu med att analysera vad den innebär och hur vi ska arbeta med den. I nuläget går det inte att visa att enskilda projekt påverkas.
Malmös besked är därmed mer försiktigt än den bild som nyligen målats upp i den nationella diskussionen. Staden utesluter inte att målkonflikter kan uppstå, men säger samtidigt att det ännu inte finns underlag för att peka ut specifika bostadsprojekt eller detaljplaner som hotade.
Och Malin Rizell betonar att arbetet med att väga in naturvärden i stadsutvecklingen inte är något nytt för Malmö stad. Tvärtom har man redan styrt mot mer grönska, mer träd och en tätare men också grönare stad under relativt lång tid.
– De planer och strategier vi har påbörjat fortgår enligt plan. Vi har arbetat länge med att systematiskt stärka naturvärden vilket gör att det inte är en ny fråga att väva in. Naturvärden är redan en del av planer och strategier, säger Malin Rizell.
Det resonemanget återkommer i stadens samlade svar till Bostadspolitik. Malmö hänvisar till högt ställda mål i både kommunfullmäktigemål, miljöprogram och naturvårdsplan, med ambitionen att öka andelen gröna och blå miljöer. Enligt staden gör det att mycket av det arbete som nu efterfrågas av EU redan ligger i linje med kommunens egen inriktning.
Ett konkret exempel är arbetet med att öka trädkrontäckningen, särskilt i de mest sårbara delarna av staden. Staden lyfter fram att principen 3-30-300 redan är inskriven i översiktsplanen och att arbete pågår för att göra den genomförbar både i nya planområden och i den befintliga staden. I stadens trädbokslut framgår att mer än 2 000 träd tillkom under 2025. Därutöver finns budgeterade insatser för ytterligare trädplantering under 2026 och 2027 i områden med låg trädkrontäckning och hög andel sårbara grupper.
Malin Rizell nämner också projektet Grönare Möllan, där krontäckningsgraden ökat från 8 till 12 procent efter riktade planteringsinsatser.
Ska växa på redan ”hårdgjorda ytor”
Malmös utgångspunkt är samtidigt att staden i huvudsak ska växa genom förtätning, snarare än genom att ta jordbruksmark i anspråk.
– Malmö stad har en politisk inriktning att inte växa ut på jordbruksmarken utan i huvudsak växa genom förtätning, vilket främst sker på tidigare hårdgjorda ytor, förklarar Malin Rizell.
Men även om det kan minska trycket på orörd mark försvinner inte målkonflikterna, och kommunen beskriver själv en situation där det råder konkurrens om hur marken bäst ska användas. I de delar av staden där det är svårt att få in grönska från början lyfter Malin Rizell fram olika kompensationslösningar.
– Där det är svårt att från start tillsätta grönska finns det flera sätt att kompensera. Exempelvis kan vi också räkna in gröna tak, säger hon och konstaterar att 80–90 procent av Malmöborna har tillgång till grönområde inom 300 meter från bostaden.
Trots att Malmö stad tillämpar planeringsverktyg som grönytefaktor och grönmodell har emellertid en negativ påverkan på grönområden inte helt kunnat förhindras.
– Det har påbörjats ytterligare insatser för att kunna vända trenden. Under 2025 har ytterligare 10 100 kvadratmeter ny parkmark planerats, säger Malin Rizell och fortsätter:
– De arbetssätt som bland annat förväntas ge effekt framåt är en modell för ekologisk kompensation anpassad för Malmös förhållande och en funktion för klimatanpassningsrådgivning för privata fastighetsägare.
Hon beskriver inte naturrestaureringslagen som enbart ett hinder, utan också som ett stöd för den riktning Malmö redan valt.
– Även om naturrestaureringslagen innebär vissa utmaningar när det kommer till fortsatt stadsutveckling, kommer den också med fördelar.
Hon pekar på att lagstiftningen kan bli ett redskap för att förverkliga ambitionen om en tät men samtidigt grön stad.
– Den blir ett verktyg för att efterleva våra inriktningar i översiktsplanen om en grön och tät stad, något som vi inte anser behöver vara en motsättning.
Vill ha stöd och vägledning från Boverket
Eftersom naturrestaureringslagen ska följas upp på nationell nivå, och eftersom ansvaret ytterst ligger på staten i relation till EU, blir den statliga vägledningen avgörande för hur kommunerna kommer att kunna navigera framåt. Där hoppas Malmö på besked från Boverket.
– Vår förhoppning är att Boverket bidrar med stöd och vägledning hur vi kommuner kan arbeta med kompensationsåtgärder.
