”Forskning: Svårt att blanda bort segregation”

Fastighetstidningen gör en summering av olika forskningsprojekt kring bostadsblandning och segregation. Slutsatsen är att forskningen inte ger något entydigt stöd för att segregation kan byggas bort genom fler blandade upplåtelseformer. Däremot pekar flera forskare på att ojämlikhet, inkomster och arbete är mer avgörande än själva bostadsformen.

Fastighetstidningen tar avstamp i den statliga utredningen Delade städer från 1997, där Ilija Batljan analyserade segregationen i storstäderna. Redan då konstaterades att de fattigaste bostadsområdena blev allt fattigare.

– Tesen jag utgick från var att det rörde sig om etnisk segregation, men jag upptäckte att oavsett etnicitet, så flyttar folk så fort de får det lite bättre, säger Ilija Batljan till Fastighetstidningen.

Martin Grandér, bostads- och urbanforskare vid Malmö universitet, menar att bostadsblandning inte automatiskt leder till integration.

– Några nya bostadsrätter eller radhus i ett miljonområde kan på marginalen snygga till statistiken på en karta, men det krävs djupare sociala insatser och ekonomiska reformer för att nå verklig integration.

Forskningen ger delvis olika svar. Studier av Malmö, Göteborg och Stockholms län visar att nya hyresrätter i välbeställda områden kan minska segregationen, medan ägt boende i hyresdominerade områden bara ger små eller osäkra effekter.

– Min analys är att man inte får in höginkomsttagare, däremot blir det en omfördelning i området med i stort sett samma hushåll. Så ett sätt att minska segregationen är det nog inte, säger Mats Wilhelmsson, professor på KTH.

Samtidigt visar forskning från Urban Lab vid Uppsala universitet att större nybyggnadsprojekt med bostadsrätter i fattigare stadsdelar kan höja medelinkomst och utbildningsnivå i området.

Men flera forskare landar i att bostadsblandning är ett begränsat och dyrt verktyg.

– Det är A och O att det finns arbete och inkomster, säger Mats Wilhelmsson.

Läs reportaget här.